tisdag 9 februari 2010

Tårta till alla!

Jag har fått fina awards av Yasemins Kök, Systrarna Yster, I Nadjas Kök, Bagerskan och Tulipans Bakverk. Man tackar och bugar! Egentligen ska man ju skicka vidare awarden till sju andra bloggar, men jag tycker det verkar som att alla redan har fått den här awarden, och dessutom anser jag att alla duktiga matbloggare därute är värda en stor tårtbit för att de hela tiden inspirerar oss alla att laga lite godare mat, och sätter guldkant på vardagen. Däremot kan jag, som sig bör, bidra med sju fakta om mig själv för den som orkar läsa:

...Om man ska sätta en tidpunkt på när mitt matintresse började, så var det nog när jag var med pappa på en av båtarna han jobbade på, innan jag började skolan, och fick vara hos kocken Oskar i köket och hjälpa honom. (Tveksamt om han såg det som att jag hjälpte honom, men jag hade roligt i alla fall.) Jag undrar vad kocken Oskar gör idag?

...Jag har bott i Sverige, Spanien och Tyskland.

...Jag är en hästtjej och älskar att vara i stallet och att vara ute i skogen och rida.

...Fram tills jag var 18 var mitt största intresse dans, och jag la större delen av min fritid på att träna och på att åka runt på danstävlingar. Därför är So you think you can dance mitt favoritprogram på TV!

...Jag har en magisterexamen i internationell marknadsföring.

...Jag är pinsamt dålig på matematik, det är tveksamt om jag skulle kunna hjälpa en sjätteklassare med matteläxan.

...I tio fall av tio är jag hellre hemma och äter glass och kakor än åker till gymmet och tränar.

måndag 8 februari 2010

Nästa utmanare!

För ett tag sedan provade jag ICAs egna lyxglass i smaken Caramel and Cookies. Den var helt otroligt god, och den här smaken, Pecan and Almond Dream, är precis lika god. Tummen upp för ICAs egna glassar! Fem toasts!

söndag 7 februari 2010

Crema Catalana

När jag är i Barcelona beställer jag alltid Crema Catalana till efterrätt. Det är Barcelona-regionens (Kataloniens) egna nationalefterrätt. Det är en puddingliknande dessert med ett knastrigt täcke av bränt socker, som påminner väldigt mycket om crème brulée, men oftast är det lite mer apelsinsmak i crema catalanan. Man kan även ha i lite mortlad stjärnanis. I en del recept på den här desserten ska den bakas i vattenbad i ugn, och i andra recept ska den sjudas i en kastrull på spisen. Jag har provat båda varianterna, och när jag hade gjort den på spisen så stelnade den aldrig. Efter två dagar i kylen var den fortfarande lika rinnig som smet. Så då åt jag upp den ändå. Sörplade, snarare. Det var gott ändå. Det här receptet räcker till 4 portioner:

1 vaniljstång
4 äggulor
2,5 dl vispgrädde
4 msk strösocker
finrivet skal från en apelsin
1 stjärnanis
några matskedar råsocker till den karamelliserade ytan

Koka upp grädde ihop med socker, urskrapad vaniljstång, apelsinskal och stjärnanis som mortlats till ett fint pulver ihop med lite av sockret. Vispa äggulorna lite fluffiga i en bunke för sig. Fortsätt sedan vispa, samtidigt som du häller i gräddblandningen i äggsmetsbunken, tills det har blandats. Häll upp i fyra formar som du ställer i en djup form eller en långpanna. Fyll pannan med så mycket nykokt vatten att vattnet når upp till hälften på formarna. Ställ in i mitten av ugnen på 150C i ca 25 minuter. Ställ sedan in formarna att stelna i kylen några timmar, gärna över en natt. Precis före servering, strö på ett jämnt lager råsocker på varje pudding och bränn av med brännare, alternativt ställ in de kalla formarna i ugnen på 250C grillvärme, de är klara efter ca 10 minuter.

Crema Catalana säljs även som likör. Man kan göra god glass på den, genom att blanda den med lite ägg, socker och vispgrädde. Eller bara dricka den som den är i ett litet likörglas.

fredag 5 februari 2010

Fredagsdrinken - Hallon- och kanelmojito

Då var det dags för fredagsdrinken igen! Det här receptet på Hallon- och kanelmojito kommer från Leilas bok "Guldkant på vardagen". Drinken är supergod, risken finns att man sörplar i sig den alldeles för fort... Det här receptet räcker till 2 drinkar:

1 dl frysta hallon
1 lime
1 dl ljus rom
0,5 dl sockerlag (2 delar socker, 1 del vatten)
ett knippe färsk pepparmynta (ca en halv kruka)
0,5 dl Sprite
kanel och socker
is

Muddla hallon, sockerlag, mynta och lime skuren i klyftor (spara gärna någon klyfta till garnering) i en drinkshaker. Gnid glaskanterna med lime och doppa i socker som du blandat med kanel på en tallrik. Häll i rom och is och skaka. Häll upp i de garnerade glasen, och fyll upp med Sprite.

torsdag 4 februari 2010

Ett paket från Australien

Min rara syster gav mig Donna Hays senaste kokböcker i julklapp, och de är verkligen en fröjd för ögat. Den senaste boken, Seasons, har samlat de allra bästa "On location"-reportagen ute i naturen från Donna Hay-tidningarna, och boken bjuder på fantastiska bilder, uppdelade efter de fyra årstiderna. Den här boken fanns inte på Amazon, så min syster fick beställa från Donna Hay General Store i Australien, och det är ju en bit bort. Paketet nådde henne den 23:e, så det var ju i grevens tid! Min syster står som ni säkert förstår mycket högt i kurs hos mig. :-)

Synd att man inte kan äta bilder.

No time to cook är en mer renodlad receptbok, full av snabba rätter som passar bra att laga på vardagskvällar.

Lika stilren design som vanligt...

Free gift with purchase

Man fick en liten "Personal assistant" med Donna Hay-paketet också, med praktiska små postit-lappar som man kan sätta fast i sina receptböcker eller på andra ställen, med texter som To make, To buy och To do. Jag älskar när det skickas med bonusgåvor ihop med beställningar. Mer sånt! :-)

onsdag 3 februari 2010

Karstadtswok

Tyska varuhuskedjan Karstadt kan jämföras med svenska Åhlens. Det är ett hyvens varuhus som finns i de flesta lite större tyska städer, och på högsta våningen finns alltid en eller flera restauranger. En klassiker bland dessa matställen för svultna shoppare är wokrestaurangen. Egentligen är det bara en liten avdelning som fungerar som en mongolisk barbecue, där man själv får plocka på sig halvtinat wokkött, uppskurna grönsaker, allsköns svampar, såser och kryddor. Man lägger (eller snarare pressar för att få plats med så mycket som möjligt) ner sin blandning i en skål, och sedan wokar restaurangpersonalen den snabbt åt en medan man hungrigt tittar på. De här wokarna blir ju precis vad man gör dem till, men jag tänkte ge er receptet på vad jag brukar ha i min wok. De viktigaste smakerna för mig är vitlök, curry och kokosmjölk. Receptet räcker till 3-4 personer:

2 kycklingbröstfiléer, skurna i så tunna skivor/strimlor som möjligt
1 grön paprika (och gärna en röd för färgens skull)
1 halv zucchini
minst 2 vitlöksklyftor
någon rolig svamp
curry
1 burk kokosmjölk
nudlar

Woka gärna kycklingen för sig i mycket olja på hög värme, den blir bättre då, och smakar lite mer "restaurang". ;-) Lägg den sedan åt sidan. Skär zucchinin i halvmånar, hacka paprikorna och pressa i vitlöksklyftorna. Krydda med mycket curry och woka. Häll tillbaka kycklingen i wokpannan, blanda ner kokosmjölken och låt det koka upp. Servera med nudlar. Den här gången provade jag Santa Marias woknudlar, de kan man tydligen bara ösa rakt ner i woken, så ska de vara klara efter ca 3 minuter. Det tog lite längre tid än så, men var ett nyskapande alternativ till vanliga nudlar. Men jag föredrar nog ändå vanliga nudlar.

Woknudlarna från Santa Maria

tisdag 2 februari 2010

Jag testar: Té till överpris

Det här Kusmi-téet verkar ju vara lite inne. Man ser det lite här och var, man läser om det och det är inte utan att man får intrycket av att det är det hippaste téet att dricka just nu. Självklart ville jag också prova. En burk kostar ca 150 kr. Det är ett hutlöst pris. Men det är riktigt gott. Jag provade smaken som heter Prince Vladimir, den tyckte jag luktade godast, det var mycket citrus i den. Fast alla téerna luktade fantastiskt gott, i och för sig. Men är det så gott att det är värt 150 kr för en burk på 125 g? Nja.... det är nog tveksamt.

måndag 1 februari 2010

Mitt nya begär - macaroons

Alla gör ju macaroons till höger och vänster, så jag tyckte det var dags att jag också gav det ett försök. Alla pratar ju om hur goda de är, och nu kan jag verkligen hålla med - macaroons är jättegott! Jag skulle kunna äta dem varje dag. Det är ingen idé att jag lägger ut receptet, för Åsa på Hello Sugar har gjort en så bra steg för steg-guide med bilder på alla moment, att det bästa är att göra sina macaroons efter hennes recept, (som hon översatt från Tartelette) som du hittar här.

Det var inte så svårt att göra macaroons, det enda jag tyckte var svårt var att klicka ut dem på plåtar, och få dem att bli något sånär lika stora. Här är mitt tips att använda en sprits med ett ganska litet munstycke. Jag använde en sprits, men har inga munstycken till den, så det öste ju på rätt bra ur min stackars sprits, och macaroonsen fick ganska olika formar och storlekar. Men de var lika goda för det. Recept på fyllning kan jag däremot bidra med, för det tycker jag är svårt att hitta. Det här receptet räcker gott och väl till en sats macaroons:

100 g smör
2 tsk vaniljsocker
2 dl florsocker

Rör ihop ingredienserna till en mjuk smet, och välj sedan smaksättning. Jag delade min smet och la upp den i två skålar. I den ena skålen tillsatte jag 2 tsk hallonsylt och röd karamellfärg för att få en rosa, riktigt god fyllning, och i den andra skålen tillsatte jag 2 tsk kakao för en smaskig chokladfyllning.

söndag 31 januari 2010

Ölandschips

Man ska ju äta så närproducerat som möjligt, därför anser jag att det är fullt okej att frossa i lokalt producerade chips. Den här lilla påsen med snacks kommer från Öland. Den är liten och dyr i förhållande till sin storlek, men å andra sidan, hur många delikatesser har inte de egenskaperna? Av alla tänkbara ingredienser är de här chipsen gjorda på bruna bönor. Men de är inte mindre goda för det, tvärtom. Faktum är att det är den bästa idén som någon fått när det gäller bruna bönor. Tycker i alla fall jag. :-)

Här kommer en uppdatering: Om man inte bor i Kalmar eller på Öland kan man köpa chipsen i den här webshoppen.