måndag 21 juli 2014

Redan måndag igen

Då var det måndag igen, och Olofs sista semestervecka har börjat. Om en vecka blir Lily och jag själva om dagarna, bortsett från Ballys sällskap, då. Men det ska vi nog klara, även om det är extra trevligt när hela familjen är hemma.

Dagarna går fort här hemma; vi äter, sover, ammar (nåja, det är väl mest Lily och jag som står för ammandet), går små promenader med vagnen, tar någon liten tur med bilen, och sedan är det ny dag igen, och ny vecka. Olof står för all matlagning de här veckorna, jag kommer inte ens ihåg sist jag lagade någon mat. I skrivande stund håller han på och fyller ett helt stycke kyckling med smör och färska örter, som snart ska hamna på grillen. Jag är mycket pepp på slutresultatet! 

torsdag 17 juli 2014

En grillkrönika

Varje sommar gör dagstidningen Barometern som jag skriver för en sommarbilaga som heter Barfota, och de senaste åren har jag haft med ett matuppslag i bilagan. Den brukar ligga som gratistidning lite här och var på köpcentrum och andra ställen, så är ni i krokarna och ser tidningen ligga till bjuds någonstans, passa på att haffa er ett exemplar. Deadlinen för just det här reportaget var ganska nära det datumet då vattnet gick på mig. Det jag hade kvar att göra på reportaget var just krönikan, och jag hade planerat att skriva den i lugn och ro en söndag. Ett varmt sipprande längs med ena benet satte dock stopp för de planerna, och vi fick åka in till förlossningen i Kalmar istället. Däremot hade jag ju inga värkar på över en vecka därefter, så jag fick tid att skriva krönikan ändå, trots att det blev från datorn på BB:s allrum istället för på datorn här hemma. Recepten i uppslaget är på baconlindad hamburgare (kommer i dagarna på bloggen) samt på smulpaj på grillenpecorinokräm, kall grillsås med fetaost, citron och honung och jordgubbsmilkshake till efterrätt. Här kommer grillkrönikan:

"Grillat är godast" är en slogan som är lika klockren som "film är bäst på bio". Men ibland undrar jag om det ändå inte är själva doften av grillat som är det allra bästa; den för med sig så mycket känslor och förväntan, samtidigt som den är imponerande smittsam. För doften av grillat sätter saker i rörelse, så är det bara. Vi har nog alla kommit hem en eftermiddag från jobbet, trötta och hungriga, med halvdana eller obefintliga middagsplaner och mötts av doften från grannens grill som står och ryker inbjudande. Bara doften har gjort att vi radikalt omkullkastat våra matplaner (om vi nu hade några), och istället startat upp våra egna grillar. Det grillande grupptrycket på sommaren kan liknas vid snöskottningen på vintern; om en granne skottar taket på garaget dröjer det inte länge innan resten av grannskapet har greppat sina snöskyfflar.

Grillat som företeelse luktar självklart olika beroende på tillfälle och ingredienser; en rökig barbecue nere på stranden där doften av öppen eld blandas med den av havsluft och tång har sin charm, liksom den fingrillade styckdetaljen har sin på den dyra stjärnkrogen. Den doft av grillat som jag förknippar allra mest med sommar och som ligger mig varmast om hjärtat är den man känner på en kvällspromenad på någon av alla de svenska campingplatserna; när kvällssolens sena strålar värmer ryggarna på campinggäster i träskor som grillar sina flintastekar på runda klotgrillar eller engångsgrillar ute på grusgångarna, och röken ligger tät i luften ihop med glada skratt och förväntan om en lång och härlig sommarkväll i familjens och goda vänners lag. Då är det sommar på riktigt. Svensk grillsommar när den luktar som allra godast.

söndag 13 juli 2014

Italiensk brödsallad

Idag öser regnet ner här på Öland. Bally blänger surt på oss när vi tar på honom regnrocken för att gå promenad, och han är raggig och blöt om det lilla huvudet när han kommer in. Så var det inte när den här bilden togs, då var det soligt och varmt, och jag var fortfarande rund som en boll om magen. Sådana dagar räcker det med en matig sallad till lunch, och enligt väderprognosen ska det bli flera sådana dagar nästa vecka. Det här är min variant på italiensk brödsallad, eller panzanella som det också kallas. Jag skriver inga exakta mått, utan ta så mycket ni vill ha av ingredienserna. Sedan är det så klart fritt fram att lägga till andra trevliga ingredienser. Som bacon, till exempel. Allt blir godare med bacon. Eller parma eller salami.

Italiensk brödsallad
ett par skivor surdegsbröd
olivolja att ringla över brödet
färsk spenat
basilikablad
ett gäng cocktailtomater
buffelmozzarella
rostade pinjenötter
salt
peppar

Dressing:
ca 0,5 dl olivolja
ca 2 tsk flytande honung
ca 1 tsk vit balsamvinäger

Skär brödet i bitar, ringla över lite olivolja, och rosta det på en plåt i ugnen på ca 200C i några minuter. Eller stek det i stekpannan, det är vilket som. Om du ändå ska steka det i stekpannan, ös i ett paket bacon också. Fett är gott, och bröd som sugit åt sig av fett är ruggigt gott. Cocktailtomaterna kan antingen vara som de är, eller kan du halvera dem och köra dem i ugnen en liten stund med snittytan uppåt. Har du gott om tid, gör så här. Rosta pinjenötterna i en torr stekpanna. Blanda sedan ihop allt utom buffelmozzarellan. Rör ihop dressingen. Dela mozzarellan med händerna och sprid ut den över salladen, och häll på dressingen. Färdigt!

tisdag 8 juli 2014

Picknicksmörgås med spansk potatistortilla

Här kommer ett recept på en picknicksmörgås! Det var inte igår jag hade möjlighet att uppdatera bloggen, men plötsligt händer det. 

Här på Öland är det riktig värmebölja, 30 grader och strålande sol. Olof har precis börjat några veckors semester, men vi kommer att hålla oss hemma med Lily. Det är ju rätt bra på Öland också, när man tänker efter. Och vi har fortfarande inte kommit till den punkten att vi har någon direkt dygnsrytm, så vi gör säkrast i att hålla oss nära hemmet. Och man kan ju alltid ha picknick i trädgården! Sådana här smörgåsar brukade Olof och jag köpa när vi bodde i Barcelona. De var billiga, de var goda, och man blev alltid mätt.

Picknicksmörgås med spansk potatistortilla, 4 st
4 frallor / 8 skivor surdegsbröd
4 stora skivor god salami
----------
Tortilla de patata:
5 potatisar
1 lök
2 vitlöksklyftor
1 liten, grön spansk pepparfrukt
0,75 dl olja
5 ägg
salt

Skala potatisen och skär den i små, tunna skivor. Grovhacka löken och pressa vitlöksklyftorna, och skär pepparfrukten i små bitar. Fräs lök och potatis i oljan i en stekpanna tills potatisen mjuknat. Vispa upp äggen lite lätt i en bunke, salta och rör ner pressad vitlök och spansk peppar. Häll ner lök- och potatisblandningen i bunken, rör om snabbt och häll tillbaka alltihop i stekpannan. Låt allting puttra i pannan tills äggen stannar. Vänd tortillan, gärna med hjälp av en uppochner-vänd tallrik, och låt steka klart på andra sidan. Låt potatistortillan svalna, och skär den sedan i ganska stora bitar. Montera ihop fyra smörgåsar med en salamiskiva och en bit potatistortilla i varje smörgås.

 Lily fortsätter att äta duktigt och växa!

tisdag 1 juli 2014

En helt ny tillvaro

Här kommer ett livstecken från oss! Det blir inte många minuter över till att blogga de här veckorna, dygnet ser helt annorlunda ut numera. Men allt är bra med oss, vi ägnar dagarna och nätterna åt att amma, försöka sova när bebisen sover, och att försöka lära känna den lilla krabaten. Bally är väl sådär måttligt intresserad, men ser ändå till att hålla sig ganska nära hela tiden.

De stunder hon sover på dagarna brukar hon ligga i min gamla korg som mamma hade till mig när jag var liten. Den har hjul och är toppen att ha och rulla runt mellan de olika rummen i husen.

Tänk vad fort tiden går, imorgon är hon redan fyra veckor. Hon har redan hunnit växa ur sina första små bodies, och jag känner att hon blir tyngre och större nästan för varje dag. Igår skulle hon egentligen ha fötts, men hon hade ju som sagt lite bråttom ut. Dessutom gick vattnet 1,5 vecka innan hon kom, men som tur är gick ju allt bra ändå. Personalen på både förlossningen och neo på sjukhuset i Kalmar är verkligen helt fantastisk.

Hon har så mycket hår! Det har hon nog sin pappa att tacka för. Nu tror jag nog att det börjar bli dags för mat igen för hennes del, så jag ska öppna mjölkbaren. Tack för att ni tittar in här på bloggen även fast den uppdateras så sällan de här veckorna. Just nu är det fullt fokus på vår lilla bebis. Kram på er, kära vänner!

tisdag 17 juni 2014

Nu är Lily här!

Nu är vår älskade dotter Lily här! Olof och jag är så lyckliga över vår lilla familj. Hon föddes för snart två veckor sedan, nästan fyra veckor för tidigt. Allting gick dock fint ändå, men vi var inlagda på Neo-avdelningen i en vecka innan vi fick komma hem för snart en vecka sedan. Vi befinner oss fortfarande i vår bebisbubbla här hemma, och försöker anpassa oss efter vår helt nya tillvaro. Lily verkar än så länge vara lika matglad som resten av familjen, vilket känns betryggande.

Jag vill samtidigt passa på att tacka för alla gratulationshälsningar och lyckönskningar som vi fått via Facebook, Instagram, mail, telefon och post. Många kramar till er alla!

tisdag 3 juni 2014

Picknicklunch i Krusenstiernska trädgården

Häromveckan när solen sken och det var riktigt försommarväder passade vi på att äta vår lunch inne på Krusenstiernska gården i gamla stan i Kalmar.

Vi svängde först runt Kallskänken och hämtade oss varsin caesarsallad, vilken enligt mig är stans bästa sådana.

Den här gången hade vi ingen picknickfilt med oss, utan lånade ett av borden.

Krusenstiernska trädgården är en riktig oas i Kalmar, som ligger precis vid Kalmar slott och stadsparken. På somrarna brukar det vara utomhusteatrar här.

Eftersom det inte ens tar 5 minuter att köra hit från vårt kontor, brukar vi ofta åka hit och äta medhavd picknicklunch när det är fint sommarväder. Det piggar upp på långa kontorsdagar när folk går barbent utanför våra fönster och man längtar ut i värmen.

Men det allra bästa är ju att det finns fika! För när man har ätit sin matlåda är det tradition att gå bort till fikaboden och köpa kaffe och småkakor. Eller saft och bulle. Allting är hembakat och smakar också riktigt genuint och gott.

Det här är också ett mycket populärt tillhåll för föräldralediga med små barn, så det bådar ju gott inför framtiden! Anna och Marija blir inte av med mig på picknickluncherna i första taget.

söndag 1 juni 2014

Långpannebröd för latmaskar

Idag bakar jag långpannebröd, och känner mig ytterst huslig. Bortsett från fusksurdegsbröd som man bara rör ihop, nattjäser och slabbar ut på en plåt, är det här det allra smidigaste brödet. Man behöver inte knåda några bullar eller forma några limpor, utan bara ösa ut den färdigjästa bröddegen i en långpanna, forma den lite och kanske dra lite i den och platta till den så att den passar pannan. Men jobbigare än så är det inte.

De senaste gångerna har jag haft i Ölandsvete i brödet, ett speltmjöl. Om jag tjuvläser lite på förpackningen (som är av brun papp och känns mycket lantlig) står det att speltvete har odlats i minst 8000 år, och ansågs på 1000-talet vara bra för folk med mag- och tarmproblem. Mjölet har en högre proteinhalt (motsvarande hönsägg) och fler näringsämnen än vanligt höstvete. Och det är ju hyvens! Men man kan inte ha i för mycket har jag märkt, för då blir brödet ganska tungt. Jag brukar ha i ett par deciliter Ölandsvete, och sen fyller jag upp med vetemjöl special, lite vetekli, kanske lite rågsikt eller vad jag nu har hemma för mjölsorter för tillfället. Det blir alltid bra, det är knappt så att man kan misslyckas med långpannebröd. Så - feel free att slänga i lite vad som helst i degen. Här kommer ett grundrecept att utgå ifrån:

Långpannebröd, utgångspunkt:
50 g jäst
5 dl ljummet vatten¨
2 tsk salt
2-3 msk rapsolja
1-2 msk honung (går också bra med 2 msk sirap)
ca 7 dl vetemjöl special eller manitoba cream
ca 7 dl av lite vad som helst (t ex lite rågsikt, vetemjöl special fullkorn, grahamsmjöl, lite spelt, lite vete/havrekli.... lite allt möjligt. Go nuts!)

Smula jästen i en bunke, och häll på det ljumna vattnet och rör tills jästen löst sig. Rör ner salt, olja och honung. Ös i mjölsorterna och arbeta degen smidig. Låt den jäsa till dubbel storlek i ca 40 min under bakduk. Ta ut degen och lägg den i en långpanna med bakplåtspapper. Tryck ut degen lite så att den kommer ut över plåten. Låt jäsa i ytterligare 40 minuter, och grädda sedan i mitten av ugnen på 200C i ca 25 minuter. När brödet svalnat, skär det i rutor av önskad storlek, och frys in. Bröd som ligger framme blir ju som bekant torrt och tråkigt ganska snabbt. 

lördag 31 maj 2014

Baconlindade kycklingspett med lönnsirap

Lönnsirap på grillspett kanske kan låta som att det skulle bli en väldigt sötsliskig historia, men det blir det inte, tro mig! Det blir helt fantastiskt gott! De senaste gångerna när vi har grillat har vi grillat just det här, och i skrivande stund står Olof i köket och förbereder just dessa kycklingspett. Jag är av åsikten att det inte är någon idé att grilla nötkött om det ska genomstekas, och i normala fall brukar jag tycka att grillad kyckling kan bli lite torr och tråkig. Men inte de här spetten! Ni måste prova, alltså. Om man vill festa till kycklingspetten lite extra kan man varva kycklingbitar med ihopvikta salamibitar och sedan linda in det i bacon, men det blir jättegott även utan de där salamibitarna. Precis före servering pressar man lite citron över spetten och saltar lite grann för att runda av smakerna lite. Nedan följer även ett recept på en lämplig, kall grillsås att ha till, som även den innehåller lönnsirap och citron. En annan god grillsås att servera till är den här, som innehåller citron, honung, och fetaost.

Kycklingspett med lönnsirap, 4 portioner
3-4 kycklingfiléer
ca 125 g salami, t ex fänkålssalami (kan uteslutas)
Marinad:
1 dl lönnsirap
1-2 msk chiliflakes
----------
1-2 pkt bacon
(grillspett)
2 citroner till servering
salt

Börja med att röra ihop marinaden. Skär kycklingfilén i lagom stora bitar. Vik salamin på mitten två gånger, och varva kycklingbitar med salamiskivor på spetten. Vira in varje spett i en skiva bacon, och lägg spetten på grillen, vid sidan av kolen. Pensla spettens ovansida med marinaden med en värmetålig pensel, och lägg på locket. Efter en stund, vänd på spetten och pensla igen, och fortsätt grilla under lock. Upprepa proceduren igen, beroende på hur tjockt lager marinad du önskar. Servera dem sedan tillsammans med en halv citron per person, och lite extra salt vid sidan av. Spetten blir extra goda av några droppar nypressad citron.


Kall citronsås till kycklingspett, 4 portioner
2 dl crème fraiche
1 vitlöksklyfta, pressad
1 ekologisk citron - rivet skal
1 msk lönnsirap
flingsalt
svartpeppar

Häll ner crème fraiche i en skål, och pressa ner vitlöksklyftan. Riv skalet av citronen, och rör ner det i blandningen. Smaka av med lönnsirap, salt och peppar. Gör gärna såsen en stund före servering, och låt den stå till sig i kylen till servering. 

fredag 30 maj 2014

Trädgårdsmiddag vid blåregnet

I lördags grillade vi hemma i trädgården. Mamma och Günter var där, och syrran, Vimal och lilla Rose.

Det var riktigt fint väder, så vi kunde vara ute hela dagen. Vi passade på att fira vår fina mamma lite extra inför Mors Dag, dagen därpå.

Här sitter vi, tre generationers damer. Magen har blivit ganska stor, inser jag nu när jag ser den på bild.

Rose fick smaka lite på min alkoholfria fruktdrink, något som verkade gå hem väl.

Här sitter vi och äter Olofs supergoda grillade kycklingspett inlindade i bacon, penslade med lönnsirap. Recept på det kommer i dagarna! Bally har intagit en strategisk plats.

Till efterrätt åt vi rabarberpaj med vaniljsås. Sedan jag började göra egen vaniljsås har jag blivit helt såld. Recept på rabarberpaj finns här. Jag öser alltid i lika mycket kanel i mina rabarberpajer som jag gör i mina äppelpajer, för kanel och rabarber passar så otroligt bra ihop. En visdom som min mormor lärde mig.


Vi tar väl ett par skrytbilder på blåregnet när vi ändå är igång. Det har aldrig blommat så mycket som det gör i år. Det kan ha att göra med att Olof saxade ner det rejält i höstas, för det hade spridit sig ända till andra ändan av taket och börjat leta sig in under takpannorna.  Första blomningen är alltid utan löv ungefär så här års, och den andra blomningen brukar vara någon gång i mitten av sommaren då blåregnet hunnit bli helt grönt och fullt med löv.

Luktar gott gör det också. Visst, blommorna är giftiga, så man får ju hålla koll på att ingen äter dem. Det är dock ingen risk med Bally. Är det inte lagrat eller hängmörat är risken mycket liten att han stoppar något i munnen. Han har aldrig tuggat sönder en pryl, den lille sorken. 

onsdag 28 maj 2014

Tårta med hallon, lime och salt kolakräm

Den här tårtan bakade jag till min kära kollega Marija när hon fyllde 50 för ett tag sedan. På bilden står Anna och poserar med tårtan mot väggen i fikarummet, vilket det slår mig nu att hon fick göra även när Marija fyllde 49 förra året. Inte för att det hör hit, egentligen. Jag ville mest förtydliga att jag inte färgat håret svart. Annas mage är ju andra sidan ganska platt, så ingen hade väl blivit lurad ändå.

För att komma till saken; tårtan består av fyra lager sockerkaksbottnar, ett lager hallonkräm med lime och två lager salt kolakräm. Kolakrämen har jag snott av Mary från hennes recept på gudomligt goda salta kolamacarons. Jag gjorde ju sådana också och ställde på Marijas skrivbord, och fick en herrans massa kolakräm över. Och så kokade jag den ju alldeles för kort tid också, vilket å andra sidan gjorde att den lämpade sig ganska bra till att fylla en tårta med. Inget ont som inte har något gott med sig.

Tårtan ser lite stökig ut efter att huliganerna på kontoret gått loss på den, men den var väldigt god! Och helt laktosfri, kan även nämnas, eftersom Marija behöver det.

Marijas tårta med hallon, lime och salt kolakräm, ca 10 portioner

Tårtbotten, grundrecept
(gör två bottnar som du sedan delar på mitten för att få fyra lager)
2 dl strösocker
2 stora ägg
4 msk potatismjöl
1,5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
1 dl nykokt vatten

Vispa ägg och socker vitt och fluffigt. Vispa ganska länge, ca 4 minuter, för att få en så fluffig smet och så hög tårtbotten som möjligt. Blanda de torra ingredienserna för sig, och rör sedan ner dem i äggsmeten. Häll i det nykokta vattnet, och blanda snabbt ihop till en jämn smet. Grädda i nedre delen av ugnen i en smord och bröad springform med en diameter på ca 22-24 cm, i cirka 30 minuter på 200C. Upprepa proceduren och gör en tårtbotten till. Såvida du inte får plats med två springformar i ugnen samtidigt, eller har två ugnar - då är det bara att gratulera.

Marys salta smörkolakräm:
200 g socker
3 dl vispgrädde
170 g smör
lite flingsalt

Smält sockret till kolakrämen på låg värme i en vid kastrull. Värm under tiden upp grädden i en egen kastrull. När sockret smält (glöm inte att röra runt med slev) och blivit bärnstensfärgat ska smöret i. Skär det i mindre kuber, och ös ner det i sockret. Här är det bäst att passa sig, för det kan bubbla en del. Rör tills du har en jämn och fin smet. Sedan ska den uppvärmda grädden i, lite i taget. Även här kan det bubbla till rejält. Låt allt koka i 4-5 minuter, och häll sedan upp i en skål att svalna, och förflytta den därefter till kylen. (Kan även frysas.) När den svalnat, smaka av krämen med lite flingsalt. När Mary gör den här krämen till sina macarons är den ganska tjock, så ta den hellre av värmen lite för tidigt än för sent om du ska använda den som tårtfyllning.

Hallonfyllning med lime
1 pkt frysta hallon (oftast på ca 225 g)
ett par msk florsocker
rivet skal av en lime + 1 msk limejuice

Tina hallonen, och låt dem koka ihop med florsocker och rivet skal av en lime och ca 1 msk pressad lime. Koka ett par minuter, låt sedan svalna. Ifall du inte vill ha så mycket kärnor i fyllningen, låt den passera genom en sil.

Täcke:
ca 2 dl vispgrädde
2-3 msk philadelphiaost (kan uteslutas)
rivet skal av en halv lime
en knivsudd vaniljpulver
----------
färska hallon till garnering
obesprutade rosenblad till garnering

Vispa grädden, och vispa sedan ner philadelphiaosten. Riv ner skal från en halv lime och lite vaniljpulver, blanda, och bre på ovanpå och runt tårtan. Det kan verka lite rinnigt, men det sätter sig i kylen sedan.

Ihopmontering:
Instruktioner här är kanske lite överflödigt. Men dela dina tårtbottnar på mitten så att du får fyra bottnar. I två lager häller du kolakräm (som du kan strö lite extra flingsalt över om du gillar salt) och i ett lager brer du på hallonkräm. Sedan klär du in tårtan i täcket. Gör gärna tårtan dagen innan den ska ätas, den behöver lite tid på sig i kylen. Precis före servering, garnera med färska hallon och obesprutade rosenblad. 

torsdag 22 maj 2014

Risonisallad med fetaost och dill

Igår chockade jag mig själv och min matrepertoar med att göra något helt nytt. "Vadå då, du är ju matbloggare", tänker ni nu. Och visst är det så. Jag har bloggat om mat i fem år nu, och just därför kan det ibland vara lite extra svårt att komma upp med något nytt. Men plötsligt händer det! Den här risonisalladen är både nyttig och god, och kan ätas varm, ljummen eller kall. Dillen och fetaosten gör den extra god och somrig i smaken. Grundinspirationen kommer från ett recept från ICA, men jag har pimpat det lite.

Risonisallad, ca 5 portioner
3 dl risoni
1 fänkål
2 vitlöksklyftor
0,5 zucchini
3-4 tomater
1 röd paprika
5 salladslökar
bladen från en halv basilikaplanta (kan uteslutas)
1 dl hackad dill (fryst,tinad går jättebra)
1 påse babybladspenat á ca 70 g
salt och peppar
1 pkt fetaost

Koka risonin. Risoni ser ut som ris men är som pasta, så koka det på samma sätt som du kokar makaroner. Hacka fänkålen och börja med att fräsa den några minuter ensam så att den mjuknar, den är mycket hårdare i konsistensen än de andra grönsakerna. Pressa sedan ner vitlöken och hacka zucchini, tomater, paprika och 4 salladslökar, och låt detta få fräsa med ett par minuter. När det börjar bli klart, rör ner basilikablad, dill och babyspenat. Salta och peppra. Häll över allt i en trevlig skål, och garnera med en hackad salladslök och smulad fetaost. 

måndag 19 maj 2014

Liljor och tulpaner i Knäred

En tjej som har bloggat i stort sett lika länge som jag är jättegulliga Mariette, som driver bloggen Liljor och Tulpaner.

Men hon driver betydligt mer än bara bloggen, hon har även den här finfina butiken i Knäred, samt en webbutik där vi som bor en bit bort från den fysiska affären kan handla.

Jag har länge velat besöka butiken och träffa Mariette vars blogg jag har läst i flera år, men aldrig haft vägarna förbi Knäred. Men när vi åkte på bloggträffen i Falkenberg helgen före påsk var omvägen väldigt liten efter att först ha besökt syrran i Älmhult, så vi åkte dit och botaniserade.

Och vilken härlig butik det är! Det är en kombinerad blomster- och inredningsaffär, och butiken är sådär fint dekorerad att man vill köpa med sig precis allt hem.

Eftersom det snart var påsk fick en påskkrans följa med hem. Bland annat.

På bakgården finns ännu mer att fynda, för där har Mariette en antikbod med gamla, vackra saker och möbler.



Även om porslinshunden i verklig storlek var stencool fick den inte följa med hem, jag nöjde mig med en emaljerad bakform från Kockums från antikboden.

Och så lite annat smått och gott från inredningsbutiken. Mariette bloggar här om blommor, inredning, hembakat och trädgård, alltid med vackra foton, och hemsidan för nätbutiken hittar ni på www.tulipa.nu.

söndag 18 maj 2014

En texmex-krönika

I fredags åt vi tacos, som förmodligen större delen av Sveriges befolkning också gjorde. Men det är ju ganska nyttigt, när man tänker efter. I alla fall om man stoppar mycket hackade grönsaker i sin taco. Det är smidigt med svennetacos som går fort, men ibland vill man ju slå på stort och göra fintacos som tar lång tid. Fintacos är ju ganska trendigt, det finns tacotrucks som bemannas av hipsterfolk och allt möjligt nuförtiden. Jag filosoferar vidare i min krönika som publicerades i mars månad i dagstidningarna jag skriver för:

Den absolut vanligaste fredagsmåltiden i de svenska folkhemmen måste tveklöst vara tacos. Man är knappast ensam vid tacohyllan i matbutiken klockan 17 en fredag när man väljer en alldeles lagom svennestark salsasås som man lägger ner i varukorgen ihop med tacoskal, kryddmix och köttfärs, samtidigt som man funderar på vem som kommer att åka ur Let's Dance just den här fredagkvällen. Sedan 2000-talets början har tacos blivit vår nya nationalrätt. Och jag är inte den som tänker säga emot fördelarna med tacos; det går fort att laga, alla i familjen kan hjälpa till, och framförallt - det är gott som attan. Tacos är så inarbetat hos oss svenskar att det inte längre kan kallas för en trend, utan snarare för en av våra modernare nationalrätter. 

Om man däremot ska se till trender, skulle jag vilja påstå att den trend som råder inom tacovärlden är fintacosen. Tacon som är gjord från grunden på fina råvaror, som fått ta tid och tillagats med mycket omsorg. (Och med en viss hint av nörderi. Det brukar ge resultat.) I USA är tacotrenden enorm; det finns taco trucks i varenda stad med självaktning, som skäggiga unga män servererar den ena mer spännande tacofyllningen än den andra. I Stockholm finns det en rosa tacobil som cirkulerar huvudstadens gator, och som dagligen uppdaterar sina tusentals Facebook-följare om exakt var bilen kommer att befinna sig under dagen. Food truck-trenden är på frammarsch, och finns överallt i storstädera. Jag misstänker dock att jag lär få vänta en bra stund innan trenden tar Småland och Öland med storm. Tills dess kommer jag att laga fintacos hemma. På fredagkvällar med ont om tid tänker jag inte sticka under stol med att jag är öppen för genvägar, men på lördagar ser jag det gärna som ett dagsprojekt att koka högrevschili, göra salsa och steka mina egna tortillabröd. Men vem vet, om jag inte orkar vänta på att food truck-trenden kommer hit kanske jag tar saken i egna händer, och fräser ner min halvrisiga Volkswagen till hamnplan och försöker kränga en burrito. Jag ska bara få bilen godkänd av Livsmedelsverket först. 

torsdag 15 maj 2014

Öland Spirar i bilder


I helgen åkte vi ju runt på mellersta Öland på Öland Spirar, och här kommer en liten bildrapport. Första stoppet var Örtagården i Stora Frö, där våra vänner på StrandNära sålde ekologisk ogrässoppa, hembakat bröd och minirabarberpajer. Hur trevligt som helst! På bilden står jag och pratar mat (som jag brukar) med Erica som driver StrandNära med sin man Micke.

Ogrässoppan var helt otroligt god! Den innehöll bland annat kirskål, nässlor och maskros.

Bally fick ingen soppa, men såg till att bli rejält kliad på ryggen av Olofs pappa.

Om soppan var förrätten på vår Ölandstur, var den grillade korven på Ölands Kvalitetsprodukter huvudrätten. Tony och Emanuel som driver företaget stod utanför butiken och grillade nötkorv på löpande band. Något jag verkligen gillar med att åka runt bland mina favoritställen här på Öland är att det finns flera unga, duktiga entreprenörer, som alla satsar på hög kvalitet och närproducerat.


Köttbutiken ligger i Bårby strax ovanför Mörbylånga, och har en imponerande utsikt om man tittar ut över fälten.

I samma by passade vi även på att besöka Creperieladan. Tyvärr är det inget ställe man kan besöka under resten av året, utan det är en "pop-up"-grej som körs på Öland Spirar och på Skördefesten.

Hönsen fick spatsera fritt på gårdsplanen där vi satt och åt.



Det blev lite kyligt ett tag, när solen gick i moln. Anette och jag värmde oss under en filt. Eller här har jag visst snott åt mig hela filten själv. Man kommer undan med ganska mycket när man är höggravid. Hähä.

Här åt vi alltså efterrätt; crêpes med citron och råsocker, och crêpes med nutella, banan och hackade nötter, precis som i Paris. Fast där brukar de byta ut nötterna mot kokos. Lika gott, det med.

Vårt sista stopp var en av alla de öppna trädgårdarna som tillhör privatpersoner, och som öppnar upp för allmänheten just under Öland Spirar.

Just den här trädgården ligger i Dyestad nära Runsten, och tillhör faktiskt min barnmorska och hennes man som är konstnär och målar ölandsmotiv i olja.

Nu besökte vi ju inga andra öppna trädgårdar än den här, men jag är ändå övertygad om att den här måste varit den allra finaste. Jag hade kunnat tänka mig att flytta in direkt.

Ett vackert litet uthus har de också, helt i gammal stil. Tänk vad mysigt att sitta här inne och dricka förmiddagskaffe!


Det fanns hembakat också; fantastiskt goda bullar och hallongrottor på den godaste mördeg. Jag måste baka hallongrottor snart, alltså. Jag har inte gjort det sedan jag var tonåring, och då gick det åt skogen. Kanske att jag har blivit visare med åren? Det ska bli spännande att se.