måndag 14 juni 2010

Haldi

Kvällen före bröllopet var det traditionsenlig Haldi-fest. När det är Haldi får inte bruden och brudgummen se varandra förrän först på bröllopet. Vimal var i ett rum och min syster Nonne i ett annat. Under Haldin gör man många ceremonier, och så gott som alla har som syfte att bringa tur i det framtida gemensamma livet.

Det tändes eld och offrades mat till en av de indiska gudarna, för att brudparet skulle få ett rikt liv och slippa gå hungriga.

På Haldin smörjer man in bruden och brudgummen med en blandning som består till största delen av uppblött gurkmeja, för att de ska bli ljusa och fina i hyn till bröllopet, en gammal tradition som sitter i. Detta funkar om man har mörk hud som indierna har, men Nonne som är i ljusaste laget insåg de att det inte var någon idé att smörja in, då hade hon sett ut som en maskros dagen efter.

På en indisk släktfest sitter man knappast vid ett långbord och småpratar, utan alla dansar och står i för fulla muggar. Indierna sjöng rituella sånger under Haldi-ceremonin som alla verkade kunna, och de frågade oss ifall vi i vår kultur inte hade några speciella ceremoniella sånger som vi ville sjunga. Vi tänkte efter en stund, sen körde vi "Små grodorna".

Syrran röjer loss!

2 kommentarer:

  1. Det är så kul att se bilder från er resa. Vilka minnen!

    SvaraRadera
  2. Spännande att höra om bröllop i Indien. Vad annorlunda det är :)

    SvaraRadera