torsdag 30 september 2010

Lakritsglass med lemoncurd

Eftersom ELLE Mat och Vin fyller 15:årig tonåring tänkte jag tipsa om ett hyvens glassrecept därifrån, som är från förra årets julnummer (2009-6). Turkisk peppar ger glassen en salt lakritssmak, och lemoncurden bryter av med sin speciella, lite beska, karaktär. Tillsammans med salt och grädde blir det en spännande kombination, och en glass som smakar väldigt mycket. Receptet räcker till ca 6 personer:
  • ca 30 karameller Turkisk Peppar
  • 4 dl mjölk
  • 0,5 dl socker
  • 1 ägg
  • 1 msk vetemjöl
  • 2 dl vispgrädde
  • ca 1 dl lemoncurd av god kvalitet
Krossa 20 av karamellerna och lägg dem i en kastrull tillsammans med mjölken, värm långsamt tills karamellerna har smält och löst upp sig. Vispa ägg och socker fluffigt, tillsätt mjöl, och vispa ner äggsmeten i den varma mjölken. Vispa hela tiden. Sjud på svag värme tills smeten tjocknar, fortsätt med den ihärdiga vispningen. Smeten bör inte koka. Ta sedan kastrullen från värmen och låt den svalna. Rör ner grädden. I ELLEs recept framgår det inte ifall grädden först ska vispas innan den hälls ner, men jag vispade min grädde i alla fall, sedan rörde jag ner lemoncurden. Sedan hälls smeten i en frysbar form, och får stå i frysen i minst 4 timmar. Rör om var 20:e minut. (I alla fall två gånger kan man ju ha som målsättning att orka röra om. ;-) Sista gången du rör om, krossa de resterande 10 karamellerna och rör ner dem, spara eventuellt lite kross till garnering.

Nytt nummer av ELLE Mat och Vin

Igår när jag kom hem väntade senaste numret av ELLE Mat och Vin i brevlådan. Som vanligt är numret späckat med fina bilder och recepet, och den här månaden firar tidningen dessutom 15 år. Till skillnad från när jag var 15 år har ELLE mycket mer på sin repertoar än bara kladdkaka och pasta. Tur att man utvecklas. Och vad tidningen ELLE gäller, så har den utvecklats till en av Sveriges bästa mattidningar. Den allra bästa, skulle jag nog faktiskt vilja säga.

onsdag 29 september 2010

Äppelskörd

När vi var i Kivik sist var flera av äppelträden färdiga för plockning, så vi tog varsin korg och fyllde ett par kassar med äpplen att ta med oss hem till Öland.

Skånetösen Louise och hennes familj har ett hus i Kivik där de tidigare har bedrivit fruktodling, och många av äppelträden står kvar sedan dess. Här är Louise i full gång med att hamstra äpplen!

Äpplena räckte till flera pajer, till fruktskål hemma, på jobbet och som mellanmål, flera gånger om.


Ikväll ska jag göra äppelugnspannkaka på de sista Kiviksäpplena. Som tur är har mitt äppelträd på trädgården mognat, så att äppelsäsongen kan fortsätta. Man vill ju inte vara utan äppelpaj!

tisdag 28 september 2010

Enkel Caesarsallad

Jag föredrar att äta caesarsallad utan kyckling i, för mig räcker det med bara bacon. Jag älskar bacon. Ibland när min kompis Ylva och jag har skräckfilmskvällar och vi har förätit oss på pizza så förnyar vi oss och alternerar med caesarsallad istället. Så här brukar Ylva och jag tillaga den, till 2 personer:

2 st romansalladshuvuden (relativt små)
1-2 pkt bacon
ett par nävar krutonger
frikostigt hyvlad parmesanost
caesarsallad-dressing (erkänner att den är på flaska och inte hemmagjord...)
ev. en citronklyfta att pressa över

Klipp bacon i bitar och knaperstek i en stekpanna, låt det sedan rinna av på hushållspapper. Strimla sallden, blanda den med bacon, hyvla över parmesanost, toppa med krutonger och ringla över dressing. Gott och enkelt! Tills nästa gång jag äter det här ska jag bli bättre på att göra krutonger... Den här gången resulterade mitt tappra försök i alldeles för olivoljeindränkta, sega krutonger och ett djupt skärsår i ena fingret.

måndag 27 september 2010

Nackdelen med att matsurfa

Det finns faktiskt en nackdel med att matsurfa mycket, trots att det är helt fantastiskt trevligt att få mat på många olika ställen, och det är den totala avsaknaden av lunchlådor. Vår frys hemma som normalt sett brukara vara full med små lunchlådor gapar nu lika tom som min mage 5 minuter innan lunch. Och då får man ibland svälja sin hemlagade matstolthet och fylla magen med sånt här. Och på sistone har det blivit ganska ofta... Jag har testat de flesta kartongförpackade lunchlådorna på marknaden, och kan komma med ett seriöst utlåtande; de är inte goda. Men jag har upptäckt att det faktiskt finns ljuspunkter. När jag förstulet smugit runt bland färdigmaten mellan frysdiskarna på MAXI har jag fyndat de Asien-inspirerade svarta lådorna från Findus, och de smakar faktiskt gott! (Ja, inte lådorna, men innehållet) Lite indisk touch, sådär. Det var dagens tips för alla er som lider av brist på lunchlådor. Nu ska jag iväg och - hör och häpna - matsurfa.

lördag 25 september 2010

Mitt i prick

Det här vykortet var så mitt i prick att jag bara var tvungen att köpa det! Jag älskar marsipan alldeles för mycket för mitt eget bästa. Vykortet kommer från Lisa Tofft, och jag hittade många fler som passade in på de flesta i min familj. Till min ständigt sena syster köpte jag en kylskåpsmagnet med en bild på en idisslande ko, där det stod "Tid är bara något dom har hittat på".

torsdag 23 september 2010

Olof Viktors på Österlen

Olof och jag blev så Kivik-frälsta när vi var där i juni, att vi tjatade på vår skåning-vän Louise att vi skulle åka tillbaka nu i september, så för en vecka sedan var vi där på en underbar weekend igen. Den här gången stannade vi till på ett ställe som heter Olof Viktors, som är ett kombinerat café, bageri och konditori. Med shoppingmöjligheter! Jan Hedh var där och fotograferade bilder till något nytt projekt, han verkade väldigt trevlig.

Lyxig olivolja samsades på hyllorna med andra produkter...

Hade jag bott i Skåne hade jag köpt på mig lite surdgesbröd! Men jag får väl ta och lära mig att baka surdegsbröd själv...

En burk honung inhandlades i alla fall, som jag numera rör ner i mitt té varje morgon. Nästa gång jag kommer till Olof Viktors ska jag passa på och ta en fika, de hade flera mysiga rum man kunde sitta i, och en jättehärlig innergård.

onsdag 22 september 2010

Svampcanneloni under osttäcke

Det här är en prima bjudrätt som kan göras klar på förmiddagen i en form som sedan kan slängas in i ugnen strax innan gästerna kommer. Rätten serveras med fördel tillsammans med den ack så populära Sensommarsalladen med ädelost, päron och valnötter. Sällan har jag skådat sådant salladsintag hos min familj som när jag serverade den salladen på en middag. Till en stor form canneloni behövs:

Svampcanneloni
2 pkt lasagneplattor (har inte hittat färdiga cannelonirör varken på Öland eller i Kalmar, men väntar spänt på denna "happening"
1 pkt Philadelphiaost
1 burk ricottaost
2 nävar blandade färska örter (ta vad du har, jag tog basilika och timjan som växer bra här hemma)
havssalt och grovmalen svartpeppar
ca 200 g skogschampinjoner

Osttäcke
1 msk smör
2-3 msk vetemjöl
7 dl mjölk
3-4 dl riven ost (ta även här var du har, jag blandade herrgårdsost och parmesan)
havssalt och grovmalen svartpeppar

Börja med att smörja en ugnsfast, stor form. Bryn/stek de borstade och skivade champinjonerna i lite smör, och ställ åt sidan. Rör samman ricotta, philadelphiaost, färska örter och salt och peppar, och rör sist ner de stekta champinjonerna. Lägg ut stora bitar färsk lasagneplatta på en stor skärbräda, bre på svamröran, rulla ihop lite, och skär av i rörliknande bitar. För heta inspirationsbilder, kolla inlägget om Ylvas pastarullar. Lägg alla fyllda rullarna/rören i den smorda formen.
Till ostsåsen - smält smöret i en kastrull, rör ner mjölet, och späd sedan med mjölken och låt koka upp lite lätt så att det tjocknar. Ös i riven ost, salta och peppra lite extra, och häll över cannelonirören som redan ligger i formen. Gratinera i mitten av ugnen på 225C i ca 25 minuter, osten ska ha fått fin färg.

tisdag 21 september 2010

Dagens I-landsproblem

De här små handdukarna har min tyska kompis skickat till mig, är de inte alldeles bedårande? De är så fint ihoprullade att det är alldeles för synd att rulla upp dem och börja använda dem, för då skulle de ju helt plötsligt bli vanliga handdukar. Nä, de får ligga framme i badrummet som prydnad. För att vara riktigt övertydlig så att ingen torkar sig om händerna med dem får jag väl hänga fram massa andra handdukar också. Hrm. Det här kan nog klassas som dagens I-landsproblem, faktiskt.

måndag 20 september 2010

En kotlett, tack!

Så här ser det ut en helt vanlig kväll hemma hos oss när vi ska äta. Man vänder ryggen till en liten stund, och då kommer det en hårig ung man och beslagtar Olofs plats. Det gäller ju att hålla sig framme. Vem vill äta torrfoder ur en skål på golvet när man kan äta fläskkotlett från en tallrik vid bordet? Husse kan väl äta på golvet.

söndag 19 september 2010

Öland rustar för skördefest

Om två veckor är det dags för den årliga skördefesten här på Öland, en av mina favorithelger på året, då man kan åka runt mellan de olika byarna, köpa lokalproducerade grönsaker, äta nygjorda kroppkakor i lantliga, röda lador, och besöka konstnärer och hantverkare som alla visar upp sina alster under konstnatten. Förra året när vi var ute och gick i Stora Frö på konstnatten var det alldeles stjärnklart ute, och det stärnspäckade himlavalvet över oss såg helt oändligt ut.

Häromdagen åkte vi till Sunt och Grönt i Björnhovda för att fylla upp på potatis- och grönsaksförrådet lite.

Björnhovda är ett av mina absoluta favoritställen under skördefesten, allting är så fint upplagt i gamla trälådor, och grönsakerna och bären smakar ljuvligt.

Storstäder och metropoler i all ära, men jag skulle aldrig vilja flytta ifrån Öland.

I Björnhovda finns det ett persikoträd där persikorna är lika söta som godis, och physalisliknande gyllenbär som gör sig alldeles ypperligt i marmelad.
Nu ska jag snart gå ner till Björklokalen i Färjestaden och rösta. Jag har inte varit i Björklokalen sedan jag gick på högstadiedisco där för ...hrm... 13 år sedan. Hoppas att något parti bjuder på fika.

fredag 17 september 2010

Gräddig citronpasta

När man har ont om både ingredienser och tid tycker jag att citronpasta är en ganska bra räddare i nöden för vardagsmiddagen. Har man lite pinjenötter i ett skåp, en halv gammal parmesanost i kylen (okej, den kan vara ny också, det gör inget) lite grädde i kylen som snart går ut och en basilika på fönsterbrädet som börjar vissna, kan man snabbt göra en god maträtt av det om man lägger till en citron och lite pasta. Till en middag för 4 behövs detta:

spaghetti för 4
3 dl grädde
1-2 vitlöksklyftor
riven parmesan efter tycke
rivet skal av en citron
saften från 0,5-1 citron (beroende på storlek och smak)
grovmalen svartpeppar
flingsalt
1 stor näve hackad citronbasilika (går bra med vanlig basilika också)
1 näve rostade pinjenötter

Koka pastan al dente. Pressa vitlöksklyftan och fräs den i lite olivolja i en kastrull. Häll sedan i citronskal och citronsaft och grädde, och låt det bli varmt. Rör ner spaghettin och den hackade citronbasilikan tillsammans med den rivna parmesanosten. Krydda med salt och rikligt med grovmalen svartpeppar, och toppa med rostade pinjenötter.

Jag köpte min citronbasilika på Sunt och Grönt i Björnhovda på Öland i somras, då var det en jätteliten planta, som nu har vuxit sig ganska stor och huserar i mitt vardagsrumsfönster tillsammans med en klassisk basilika. De är ganska törstiga av sig, så jag får ligga i och vattna titt som tätt. En ny erfarenhet för mig som har haft ihjäl x antal plantor. Nähä, nu är det fredag! Nu ska jag gå och trängas med halva Kalmars befolkning på ICA MAXI, ikväll blir det caesarsallad och fredagsmys med kära vänner som har utlovat tilltugg av högsta kaliber till aftonens hyrfilm!

torsdag 16 september 2010

Enkel blåbärsglass

Den här blåbärsglassen är superlätt att göra, och extra god när den har hunnit smälta lite... Receptet är väldigt inspirerat av det jag brukar använda till lingonglass, och till 4 halvsmå portioner behövs följande:

2 dl vispgrädde
2 äggulor
0,5 dl florsocker
1 dl blåbär
0,5 dl strösocker

Börja med att röra ihop blåbären med strösockret, låt det gärna stå och dra sig en stund. Vispa äggulorna lite pösiga med florsockret, och vispa grädden för sig. Rör samman grädde och äggsmet, och rör sist ner de rårörda blåbären. Frys i minst 5 timmar, gärna över en natt.

Egen härd är guld värd! Jag plockade mina blåbär i skogarna utanför Mariannelund häromveckan. Tur att man har hund så att man har tillgång till påsar. Lovar dock att de var oanvända...

Riktigt svulstiga blåbär har de i Mariannelund! Blåbären var så feta att man kunde tro att de var amerikanska. I dubbel bemärkelse. ;-)

onsdag 15 september 2010

Långpannerutor med råg och havre

Häromdagen när jag gjorde mina vanliga långpannerutor kände jag mig lite wild and crazy och piffade till dem med lite nyttigheter som råg och havre. Helvilt var det. Brödet intogs sedan med underbar äppelmust från Kivik och med sällskap av DN. Det enda negativa som kan sägas om måltiden var att det nog var årets sista frukost ute på terrassen... Men man vet aldrig, jag är hoppfull!

1 pkt jäst
5 dl ljummet vatten
1 msk ljus sirap
2 msk rapsolja
2 tsk salt
1 dl havregryn
1 dl fiberberikade havregryn
2 msk brunt farinsocker
2 dl rågmjöl
5 dl rågsikt
5-6 dl Manitoba Cream-mjöl

Lös upp jästen i vattnet, och tillsätt de övriga ingredienserna i tur och ordning. Arbeta degen smidig, och låt jäsa i ca 40 min under bakduk. Förflytta sedan degen till en långpanna, platta ut den lite med hjälp av händerna eller en liten söt brödkavel i barnstorlek, och lås jäsa ytterligare 40 min under bakduk. Grädda i mitten av ugnen på 225C i ca 30 min. Skär i rutor av önskad storlek när brödet har svalnat.

tisdag 14 september 2010

Öländsk kycklinggratäng

Att säga att den här kycklinggratängen är öländsk klingar mycket bättre än att säga att den består av kylskåpsrens. Men mitt kylskåp står ju å andra sidan på öländsk mark... Faktiskt så är de flesta ingredienserna från Öland i gratängen, när jag tänker efter; kyckling från Mörbylånga, rödlök och vitlök från Björnhovda och dragon från trädgårdslandet. Gratängen räcker till 2-3 portioner, det är en liten form. Som jag gjort själv, host och harkel, på en keramik-workshop! Också på Öland, faktiskt. Man får ju hålla sig till ämnet.

1 rödlök
2 stora kycklingbröstfiléer
1 vitlöksklyfta
1 knippe färsk dragon
1 näve riven ost
1,5 tsk dijon-senap
2 msk kycklingfond
1 burk (2 dl) crème fraiche
1 dl grädde
flingsalt och grovmalen svartpeppar

Skär kycklingfiléerna i bitar och bryn dem tillsammans med den pressade vitlöksklyftan och den skivade rödlöken. Rör ner de övriga ingredienserna, och häll över allting i en form. Gratinera i ugnen i 15 min på 200C. Servera med potatis. Gärna öländsk. ;-)

måndag 13 september 2010

Picknick i höstsolen

Häromdagen tog Olof, Louise, Bally och jag med oss en välfylld fikakorg och åkte ut till sommarstugan för en picknick i höstsolen. Eftersom löven inte riktigt är gula än kan man kanske inte kalla det för höst, det är väl någon form av förhöst. Pre-fall, som de säger i modevärlden.

Bally struntar fullkomligt i hur man benämner hösten, bara han får Beefsticks är han nöjd. Eller korv. Men att värma den lilla magen på ett varmt trädäck är inte fy skam det heller.

Olof åt så mycket fika att han däckade. Själv ska jag inte ens prata om hur många havrekakor jag åt...

Här ser det nästan ut som att vi powerwalkar. Men oroa er inte, det var en ganska kort promenad. ;-)

fredag 10 september 2010

Mjölkchokladmousse med havssalt och lavendel

Eftersom jag är besatt av både choklad med lavendelsmak och choklad med havssalt i, utgick jag från att det borde bli lyckat att blanda alla smakerna i en lyxig mousse, och det blev en riktig hit! Var försiktig med saltet bara, det smakar mer än man tror... Till 6 portioner behövs följande:

100 g mjölkchoklad
50 g lite mörkare choklad
2 rågade tsk lavendelblommor (torkade går bra)
1 slätstruken tsk havssalt
2 ägg
2 msk florsocker
3 dl vispgrädde

Vispa grädden i en bunke, och vispa äggen med florsockret pösigt i en annan bunke. Smält mjölkchokladen över vattenbad, och rör ner lavendel och havssalt. Häll ner den smälta chokladblandningen i äggsmeten under vispning. Vänd sedan ner den vispade grädden i smeten, och häll upp i portionsformar som får stå kallt minst 4 timmar i kylen, gärna över en natt.

onsdag 8 september 2010

Päronkaka i båten

Häromkvällen åt vi middag med mamma och hennes man Günter i deras segelbåt. Bally var ytterst skeptisk när han blev buren ombord på däck....

Mamma hade gjort jättemysigt inne i båten, och dukat helt och hållet i marin stil. De egensydda underläggen, tallrikarna, besticken och glasunderläggen - allt var prytt med båtar, rodd eller rep. Det är så mysigt nere i båten att jag kan tänka mig att flytta in!

Mamma bjöd på jättegod köttfärspaj med prima sallad till!

Bally softade i en båtsoffa. Det är nog rätt skönt att vara hund ibland....

Till efterrätt blev det underbart god Päronkaka från Hönö med lättvispad grädde, receptet kommer från Fanny och Anna Bergenströms kokbok Under Valnötsträdet:
  • 150 g smör
  • 100 g valnötter
  • 2-3 päron
  • 3 ägg
  • 2,25 dl socker
  • 2,5 dl vetemjöl
  • 3 msk råsocker
Spänn fast ett bakplåtspapper på botten av en form med avtagbara kanter. Smöra och bröa formen lätt. Smält smöret till kakan, och ställ åt sidan. Skala (om det behövs) och skiva päronen, och grovhacka valnötterna. Vispa ägg och socker pösigt. Rör sedan ner mjöl, och sist det smälta smöret. Häll allt i den smorda formen, och strö över päronskivorna jämnt över smeten. Strö sedan över de hackade valnötterna, och avsluta med att toppa med råsockret. Grädda kakan i 35-40 min på 180C. Den ska gärna vara lite ogräddad i mitten. Allra godast är den dagen efter.

tisdag 7 september 2010

I kräftans vänkrets

Nu har jag varit på årets sista kräftskiva, och är fortfarande mätt, flera dagar i efterhand. Men inte på kräftor, utan på kantarellpaj, västerbottenostpaj, pain riche och kex. Otacksamt, jag vet. Men jag smakade faktiskt på en kräfta.

En affärskontakt berättade häromveckan att de i hans familj och vänkrets brukar ha ett mycket omfattande och seriöst kräfttest av köpekräftor varje år. Under en tid publicerades till och med deras resultat i Sydsvenskan! De är många som provsmakar, och de brukar tycka väldigt lika. Årets vinnare var de turkiska kräftorna (medium) av märket Lobster.

Förmodligen finns det motsvarande vänkretsar som testar och betygsätter snaps. Själv lyckades jag få min (var det OP?) att räcka hela kvällen.

Osmaklig pose på den här kräftan. Ifall det fanns utvikningstidningar för kräftor skulle den här kräftan förmodligen vara på framsidan för the September Issue.

måndag 6 september 2010

50 and fabulous

I år fyller den klassiska karamellen Marianne 50 år, och har inför sitt jubileum förärats med en ny retrodesign i folklorestil av den finsk-engelska, unga designern Sanna Annukka. Karamellen däremot smakar precis likadant som den alltid har gjort, och som den alltid ska göra. Bally agerar vakthund så att matte ska få ha sina påsar i fred.

söndag 5 september 2010

Björnbär

Precis utanför för vår trädgård finns det ett rejält björnbärssnår, dit jag begav mig för att håva in lite björnbär till frukost imorse. Jag fläckade ner mina kläder och rev mig på armar och ben, men det var det värt. Vi ska fortsätta ragga björnbär på sommarstugan idag, hittar vi en ansenlig mängd blir det björnbärspaj till efterrätt ikväll!

Det blev varsin smoothie på björnbären, till 2 st smoothie behövs ungefär det här:

  • 1 dl vaniljyoghurt
  • 3 dl mjölk
  • 1,5-2 dl björnbär
  • 1 msk honung

Blanda allt i en mixer och servera i piffiga glas.

fredag 3 september 2010

Svampjakt!

Jag är så avundsjuk på alla som har hemliga kantarellställen som alltid levererar. Jag hittar aldrig, trots min lilla spårhund (som i och för sig bara kan spåra korv och köttbullar) några kantareller. En gång för 20 år sedan hittade mormor och jag jättemycket kantareller i skogarna utanför vår sommarstuga, det var sådan utdelning på kantareller att mormor tog av sig sin underkjol och knöt ihop den, och så plockade vi i den. Jag har återvänt till det stället lika hoppfull varje höst, men kantarellerna har aldrig kommit tillbaka. Vi skrämde väl bort dem.

Men i Olofs gamla hemtrakter i Mariannelund går det faktiskt att hitta svamp! Dock med viss guidning från hans pappa och Anette som vänligt pekar ut kantareller, nosar upp dem med van svampfinnar-blick och sedan snällt låter oss ta med dem hem.

Ha! Oskyldiga små kantareller som bara väntar på att bli plockade! Och det blev de också, de här små vännerna hamnade på kvällens stekta kantarellsmörgås.

Jag scannar av skogen likt en hund på razzia.

Olof hittade en rejäl Karl Johan-svamp och gick runt och var jättestolt. Mormor fick en ask kantareller dagen efter, och precis som varje år pratade vi om hur mycket kantareller vi hittade den där gången. Och hur sura vi är för att kantarellerna aldrig kommer tillbaka. Tur att man kan plocka kantareller på ICA.