Dulce de leche-glass

Dulce de leche-orgien fortsätter! Här kommer ett recept på Dulce de leche-glass som är så gott att det kan klassas som matporr. Häromkvällen åt jag så mycket sådan här glass att jag till slut mådde illa. Men det var det faktiskt värt.

Dulce de leche-glass, 10 portioner
4 äggulor
0,5 dl ljust muscovadosocker
1 burk dulce de leche (läs mer om dulce de leche här)
5 dl vispgrädde
2 äggvitor

Separera äggen, spara två äggvitor, och vispa sedan 4 äggulor ihop med muscovadosockret tills det blir lite ljusare och fluffigt. Vispa sedan ner allt innehåll i konservburken med dulce de leche. Hur en konservburk med kondenserad mjölk blir till dulce de leche kan du läsa här. Vispa grädden för sig, och de två äggvitorna för sig i en annan bunke till ett hårt skum. Rör sedan ner den vispade grädden i äggsmeten, vispa ett par sekunder med elvispen så att allting blandas, och vänd sedan ner äggvitorna. Ställ i frysen i några timmar, minst 4. (Det här receptet går självklart bra att göra i mindre skala, jag har bara beräknat det för att hela dulce de leche-burken ska gå åt).

Sköna söndag

Den här söndagen har börjat riktigt bra! Varm choklad med vispgrädde och marshmallows, DN:s matbilaga och reportage om italiensk mat från Umbrien och tapajsjakt i Barcelona. Nu väntar bus i snön med Bally i trädgården!

Fika på Kivikås

När vi var i Kivik häromveckan passade vi på att fika på det mysiga cafét vid Kivikås. Eftersom jag är en vanemänniska tog jag samma ljuvliga chailatte som jag beställde förra gången vi var där, i september...

...och samma quesadilla fylld med kyckling, grönsaker och ost. Jag gillar att köra på säkra kort, helt enkelt. Det är ungefär som när det kommer en ny låt från E-type; man vet ungefär hur den kommer att låta, och man vet att man kommer att gilla den.

Olof försökte vara nyskapande och beställde en köttbullemacka. Sedan togs det även in en äppelpaj, men den försvann så fort att Olof inte hann få upp kameran.

Ifall det är någon som undrar "gör hon inte annat än åker runt och fikar?" så är det en väl motiverad fråga. Jag gör en del annat också. Men att åka runt och fika på små mysiga ställen är bland det bästa jag vet!

Äppelträden tar igen sig och laddar inför årets skörd. Helt annorlunda såg det ut när vi var där i juni, då var de här äppelträden fulla av gröna löv, och solen sken ner mellan grenarna. Vi får nog ta oss en tur dit i maj igen när äppelträden blommar, så att vi har varit där en gång per årstid.

Öppen Banoffee Pie

Här kommer ett förslag på vad man kan göra med sin burk Dulce de Leche - öppen Banoffee Pie! En klassisk Banoffee Pie brukar ju innehålla skivad banan, Dulce de Leche, vispad grädde, en botten på Digestive-kex och lite hyvlad choklad över. Det här är latmansvarianten, där allt istället bara har lagts upp på en tallrik. Och fått med sig lite glass också. Allt blir godare med glass. (Och bacon. Men inte just den här anrättningen.) Det här är vad som behövs för denna himmelskt goda dessert:

Dulce de Leche
vaniljglass
vispad grädde
skivad banan
smulade Digestive-kex
riven choklad

Mängd och mått är helt efter eget tycke. Den som vill kan även ha i lite maränger och marshmallows.

Dulce de leche

I den lilla konservburken ser ni en av världens bästa uppfinningar - Dulce de leche. "Söt av mjölk" betyder det på spanska, och det är precis vad det är. Det är en burk kondenserad mjölk som har fått koka i tre timmar, och när den har gjort det har den förvandlats till den här ljuvliga kolakrämen som man kan använda till desserter, i glass, som fyllning.... listan kan göras lång.

Dulce de leche är lika heligt för sydamerikaner som lakrits är för oss nordbor. När jag jobbade i Barcelona var många av mina kollegor på kontoret från Sydamerika. En kille som kallas för Parra åkte hem till Argentina på besök några veckor, och återvände sedan med väskan full av Dulce de leche-godis som han bjöd oss alla på. Hans landsmän var helt till sig av lycka. Ungefär som när jag fick lakrits skickat till mig på posten. Parra var för övrigt underbart galen, han brukade busringa till mig på jobbet och prata med förställd röst och lura mig att han var en kund som hörde konstiga röster och hundskall inuti telefonluren. När tjejerna på kontoret hörde vilken udda konversation jag förde, frågade de vad knäppgöken i andra änden hette, och svarade jag gravallvarligt ; "Kunden säger att han heter Solomeo Paredes". De vred sig av skratt och sa att det var Parras alias. Om man delar upp orden blir de "solo meo paredes" som med lite slang betyder "jag pissar bara på väggar". Man lär sig något varje dag. Nu ska jag återgå till ämnet:

För att få till en sådan här trevlig kolafylld burk ska man ta en burk kondenserad mjölk, plocka bort alla etiketter (det blir jobbigt att diska kastrullen efteråt annars, tro mig) och lägga den oöppnade konservburken i en stor kastrull som fylls med vatten så att burken gott och väl är täckt. Sedan är det bara att koka. Fyll på med lite vatten då och då om det kokar bort, burken ska alltid vara helt vattentäckt. Efter två timmar har kolakrämen en lite rinnigare konsistens, och efter 3 timmar har den samma konsistens som på bilden. Vänta en stund innan du öppnar burken, ställ den gärna i kylen över natten. Smaskiga recept på vad man kan göra med Dulce de leche kommer i dagarna!

Loppisfynden

Eftersom ni var några som efterlyste en bild på mina loppisfynd från kvalitetsloppisen Karossgården i Gladsax på Österlen, så kommer här ett bildbevis på mina inköp. När jag såg de här emaljerade små vännerna fick jag inre visioner om hur den främre krukan skulle rymma en frodig basilikaplanta och stå och sola sig på terrassen i sommar, och den bakre "pottan" skulle fyllas med glada potatisar och stå framme någonstans den också och ge ett lantligt intryck. Fortsatta bildbevis på dessa visioner kommer i sommar. Istiden ska bara ta slut först.

Gratinerad frukostkorv

Här kommer ett recept som jag misstänker att de flesta har sin egen variant på, som säkerligen är vanligt ute i de svenska hemmen och som Jamie förmodligen skulle beskriva som "comfort food", ett uttryck jag för övrigt älskar. Att kalla en maträtt för det kan göra vem som helst vänligt inställd till vad som ligger på tallriken. På den här tallriken ligger det frukostkorv som blivit delad på mitten, bredd med senap och ketchup, toppad med lite hackad inlagd gurka och schalottenlök, och sedan kärleksfullt överöst med riven ost och grädde, och gratinerad i ugnen på 225C i 15-20 minuter. Och ja, där har ni i stort sett hela receptet. Här kommer ändå en lista nedan, för den som måste åka och handla ingredienserna:

Gratinerad frukostkorv, 4 port
4 stora frukostkorvar
ca 2 msk senap
ca 4 msk ketchup
3 schalottenlökar
1-2 inlagda gurkor
ca 2 dl riven ost
ca 1,5 dl matlagningsgrädde

Snitta upp korvarna och lägg dem i en smord form. Bre på senap och ketchup, toppa med hackad lök och inlagd gurka. Lägg över riven ost och häll sedan grädden över gratängen. Du kan hälla direkt från paketet, försök ringla över grädde lite överallt. Efter 15-20 min i ugnen på 225C är gratängen färdig. Ät den gärna med makaroner och en grönsallad.

Nytt i bärhyllan

Det händer grejer i affärernas frysdiskar, nu kan man köpa en ask blandade bär där ingredienserna är björnbär, gojibär, havtorn och blåbär. Nyttigt värre, och ett kul alternativ till morgongröten eller smoothien. Dock är jag aningen otacksam och föredrar lite "svennigare" bär som hallon och jordgubbar. Eller bara vanligt hederligt godis.

80-talsfest!

I lördags var vi på 80-talsfest hemma hos Calle och Louise för att fira att han har fyllt 30 och hon fyllt 25. Jag berättade för mormor att vi skulle klä oss som man gjorde på 80-talet, och hon var snabb att påpeka att då borde vi ha blöjor på oss, för det var vad vi klädde oss i på den tiden. Men jag valde ändå att ta på mig något mer täckande. Gurk-kaktusen med geléhallon och Polly är för övrigt en riktig 80-talsklassiker som gå bort-present!

Jag gör min bästa imitation av en modebloggar-pose. Ser jag tillräckligt kissnödig ut?

Louise bjöd på prima välkomstdrinkar som matchade årtiondets ögonskuggor.

Tillsammans med Eva, Louises superhärliga mamma!

 Calles modeinspiration för kvällen kan nog bäst beskrivas som Günther på tennisbanan.

Vi dansade i neon, till Lilli och Sussie och till alla de kända 80-talsdängorna!

Sedan fick jag pris för kvällens bästa outfit! Kort sagt - en riktig toppenkväll!

Söndagsfrukost hos syrran

Att bli bjuden på långfrukost är aldrig fel! Syrrans hund Caddy är benägen att hålla med. Det här med smått schizofrena hundar verkar gå i släkten, trots att Caddy och Bally egentligen inte alls är släkt. De är ju inte ens samma ras. Men på samma sätt som Bally på fullaste allvar tror att han är en schäfer, tror Caddy att han är förtvättprogrammet på diskmaskinen. I egenskap av "moster" ser jag mig nödbedd att ingripa.

 Syrran och Vimal bor nära ett bageri. Lyx!

Den här marmeladen köpte jag till syrran för alldeles för länge sedan när vi var i Grekland på ön Naxos. Tydligen har den tillverkats av ett litet lokalt företag med kvinnor i Naxos-byn Filoti upp mot bergen. Riktigt seriöst, med andra ord. Och den var oöppnad! Fortfarande! Hmpf. Jag undrar vad damerna i Filoti skulle tro om de fick höra talas om denna brist på vördnad inför deras apelsinmarmelad. Jag tvingade syrran att äta marmelad på alla sina smörgåsar.

Veckans vintips - 7 Deadly Zins

Det här vintipset fick jag av favoritbloggaren Att vara någons fru. Det är ett prima zinfandelvin från Kalifornien, som enligt tjuvläsning på Systembolagets hemsida passar extra bra till grillat nötkött och lamm. Själv tycker jag att det passar till vad som helst, så gott är det. Ni kan läsa mer om det här.

Tävlingen avgjord

Nu är tävlingen i att vinna ett kryddställ från Normann Copenhagen i samarbete med DesignOnline avslutad. Vann gjorde Johanna Stenvall som har en förkärlek för timjan. Johanna, du har fått ett vinnarmail, och jag ser till att din vinst skickas till dig. Det var i övrigt intressant att se vilka kryddor som låg i toppen, populärast av alla var basilika, sedan kom timjan och persilja. Rosmarin, dragon och koriander låg också bra till. Bally hävdade att tuggben var en krydda, samtidigt som hans husse ihärdigt marknadsförde bacon som kryddväxt. De blev båda nedröstade till förmån för mer seriösa svar.

Här hemma i huset pågår fredagsmyset för fulla muggar. Bally har fått ett ben att gnaga på, jag dricker mitt fredagsvin och Olof diskar. Allt är ganska bra, med andra ord. Ifall det var någon som hade tänkt lyssna på mig på radion idag men missade mig så är det för att det blev ungefär en timme tidigarelagt. Ni hittar däremot mitt prat om fredagsmys här i lyssningsarkivet för den 18/2 från kl 10.00-10.30, i den andra halvan av tidsspannet. Hoppas att ni alla får en mysig fredagkväll!

Fredagsmys på radion

Imorgon kl 11.30 ska jag vara med i radion och prata om lämplig mat till kvällens fredagsmys! Ni kommer att kunna lyssna på det här, Remsan, Charlotte och jag bloggar ju som bekant även på radions matblogg. Därav bildcollaget ovan, som får inspirera inför morgondagens mys. Själva ska vi äta spaghetti carbonara (som vi äter alldeles för ofta för att det ska klassas som normalt) och äta en god efterrätt. Eftersom det har blivit lavendelsemifreddo X antal fredagar i rad får jag nog förnya mig och göra något annat. Flera hyvens matalternativ på en fredag som går fort men som ändå är festligare än vardagsmaten är lövbiffsgratäng med ädelostsås i, och hemlagade hamburgare, som hela familjen kan hjälpa till att göra utefter egna favoritsmaker.

När det gäller efterrätt så kan man om man har god framförhållning (och tid) svänga ihop en chokladmousse på torsdagkvällen, låta den stå i kylen och få perfekt konsistens över natten och sedan bara ta av plastfolien på de små formarna och ställa fram dem på bordet på fredagskvällen och säga "äsch" med illa dold förtjusning när alla applåderar den delikata lilla desserten. Kommer man dock på det här med efterrätt först på fredagen kan man alltid svänga ihop en semifreddosmet och smaksätta den med vad som helst som är gott; hallon, någon likör, någon rabarberkräm fyndad i frysen... listan kan göras lång. Ju mindre formar man fryser semifreddon i, desto fortare blir den klar. I riktigt små portionsformar hinner den få finfin konsistens tills det är dags för den att ätas, den ska ändå inte vara helt genomfrusen.

Hemma hos oss är det oftast Olof som gör fredagsmaten medan jag läser alla era fina bloggar därute och dricker mitt glas fredagsvin. Förut brukade vi hyra film, men nu är vi sådana pensionärer att vi inte orkar hålla oss vakna så länge, så istället brukar det bli ett avsnitt av någon dvd-box tillsammans med en trött hund i soffan, medan jag kastar olika föremål på Olof som ligger som en slö orm i soffan (tänk er Sir Väs på julafton) och sover, medan jag frågar "Sover du? Du sover ju VISST! Du missar ju handlingen! Hallå?!"

Hur ser ert fredagsmys ut?

En heldag i Malmö

I lördags tillbringade syrran, Olof och jag en heldag på stan i Malmö. Trängsel i provrumsköer, solsken och beslutsångest blandades med fikastopp och god mat. Första lattestoppet blev Wayne's Coffe.

Med en på okänt vis vrickad fot kom man inga långa sträckor, men väl till Oil and Vinegar för att spana in svart pasta och det här fina lilla pastahuset. En perfekt gå-bort-present! Särskilt till mig själv.

Ett besök i Malmö är inte komplett utan ett besök på Mando!

Mando har utan tvekan de allra bästa plankorna, och man kan beställa kött i tre olika gramstorlekar. Jag har aldrig blivit missnöjd på Mando, och på grund av det har jag inte besökt så många andra restauranger i Malmö. För man vill ju inte missa en perfekt stek och bli missnöjd någon annanstans. Å andra sidan kanske man missar mycket gott med ett sådant inskränkt inställning. Dagens I-landsproblem.

 Så här glad blir man av kött!

Antalet ökar stadigt, och jag har bidragit med i alla fall 5 plankstekar. Man är ju hjälpsam.

Gårdagens fjäsk

Olof höjde sitt index igår när han kom hem med röda rosor och utvalda, handgjorda praliner. En kompis till mig säger att kvaliteten på Alla hjärtans dag-godiset säger mycket om förhållandet, och berättar om hur hennes pojkvän på deras första Alla hjärtans dag gav henne en inplastad förpackning godis med passerat utgångsdatum från Statoil, för att året därpå avancera och ge henne handgjorda praliner från NK. Som synes har Olof efter 10 år lärt sig vad som går hem. Ibland ser han dessutom till att vara steget före, och gömmer godis som han kan ge mig någon dag om jag är lite grinig. Eller bara i förebyggande syfte.

Vinn ett kryddställ från DesignOnline - Tävlingen avslutad

OBS! Tävlingen är avslutad.

Då var det dags för tävling här på bloggen! Nu kan ni vinna kryddstället Herb Stand från Normann Copenhagen, i samarbete med DesignOnline. Herb Stand rymmer två krukor färska kryddor och en liten sax att frisera dem med. Tack vare de små kopparna som sitter under kryddkrukorna är det enkelt att se till att kryddorna alltid har vatten. Tävlingen pågår fram till på fredag kl 18.00. Det enda ni behöver göra för att vara med och tävla är att skriva som kommentar på det här inlägget vilken som är er favoritkrydda, och gärna någon kort rad om varför.

Den som vill ha en extra lott kan tipsa om tävlingen på sin blogg (låna gärna bilden) och länka till http://www.designonline.se/. Har man ingen blogg men vill ändå ha en extra lott går det precis lika bra att maila 3 kompisar och tipsa om tävlingen, med en kopia till mig på h.sjogren@gmail.com. Jag presenterar en vinnare på fredag kväll!

Det finns hopp!

Trots att snön singlar ner utanför fönstret i stora flingor vill jag med den här glada lilla uppåtsträvaren jag såg i Skåne visa att det ändå finns hopp om våren! Den har bara måndagspausat lite.

Kåldolmar på en söndag

Nu är vi hemma igen efter att ha hälsat på syrran med man och hund i Älmhult. Helgen har bjudit på thailändsk mat, en heldag i Malmö, rekord i chipsätning framför melodifestivalen och långsam sjudning av mig själv i bubbelpool. Det enda negativa som jag kan komma på med den här härliga helgen är att jag på något sätt har stukat foten i sömnen. Fråga mig inte hur det är möjligt för det vet jag inte själv. Men nu är vi hemma, Olof har lagat kåldolmar, och min favoritfåtölj och filt väntar på mig i vardagsrummet med en kvällstrött hund framför Solsidan.

Kåldolmar 4 port. Per Morbergs recept:
200 g nötfärs
200 g fläskfärs
1 vitkålshuvud
0,5 dl grötris
2 ägg
2 dl mjölk
2 dl grädde
salt
peppar
lite kryddpeppar
smör att steka i

Sås
steksky från kåldolmarna
ca 2 dl vatten
1 msk kalvfond
ca 3 dl vispgrädde
ca 1 msk mjöl till redning
salt och peppar

Skär ut roten på kålhuvudet och lägg det i en stor kastrull. Koka tills bladen blivit mjuka, plocka bort dem efter hand. Se till att du får i alla fall 8-10 blad. Koka grötriset, låt det svalna, och blanda det sedan med de olika köttfärssorterna, äggen och gräddmjölken. Krydda med salt, peppar och kryddpeppar. Lägg ut bladen på en plan yta och fördela färssmeten på dem. Vit in kanterna och rulla ihop så att du får fina dolmar. Bryn ovansidan på dolmarna i smör i en stekpanna, lägg dem sedan med snittytan nedåt i en smord form. Ringla över sirapen, och ställ sedan in formen i mitten av ugnen på 225C i ca 25 min. Ös kåldolmarna då och då.

Till såsen: späd ut stekskyn som finns kvar i stekpannan med vattnet. Häll i fond och det mesta av vispgrädden och låt koka upp. Skaka upp en skvätt av grädden med mjölet till en redning, häll det i såsen och låt koka upp igen tills den tjocknar. Krydda med salt och peppar. Såsreceptet är lite på en höft, smaka av så att det blir precis som ni vill ha det. Servera med lingonsylt eller gelé.

Romantiska Menyer

På måndag är det Alla Hjärtans Dag, en ypperlig anledning att äta gott och dricka vin på en måndag! Ska ni äta något extra gott då? Själv hoppas jag hitta en lyxig meny i den här boken.

Fikasugen på Olof Viktors

Helgens tur på Österlen hade inte varit komplett utan ett par fikastopp. Det fick bli favorit i repris från September på Olof Viktors, ett fik/bageri som har bra koll på surdegsbröd och söta saker. Som den här citronmarängpajen, till exempel...

Det ser ut som att Louise sitter och snapsar på den här bilden, men hon dricker faktiskt bara vatten. På sin höjd äppelmust, eftersom det hör till när man är på Österlen. Som synes av bordssällskapets matval åt alla utom jag rejäla smörgåsar. Jag åt en liten smörgås och två sorters kakor istället. Man måste ju prioritera.

Eftersom det äts väldigt lite skaldjur hemma hos oss brukar Olof passa på att ha skaldjursorgie när vi äter ute.

Ifall man inte orkar göra en egen surdeg utan vill köpa sig en färdig surdegsgrund kan man göra det här. Jag fick nog av surdegarna Stefan och Fredriksson, de har i ordets rätta bemärkelse blivit spolade. Men jag vill inte köpa någon ersättare, jag är inte redo för ett nytt surdegsförhållande än.

Loppisrunda på Österlen

I lördags efter en lång frukost i Kivik begav vi oss ut på loppisrunda på Österlen. Diverse fynd blandades med fika tills det började fyllas på i både mage och bil. Loppisarna hade väldigt varierande kvalitet, men den som utan tvekan var bäst var Karossgården i Gladsax alldeles utanför Simrishamn.

Nya glasögon, kanske?

Dagens look; Einstein-glasögon! Jag kanske borde kassera mina läsglasögon jag har på jobbet och börja köra med de här istället?



Organisation råder i prylkaoset på Karossgården, trots att många små saker kan vara svåra att kategorisera. Då är det tur att det finns samlingsnamn som pillimojs!

 Bakom de smala lådorna gömde sig allt mellan himmel jord, från tidigt till sent 1900-tal.

Karossgården är 600 kvadratmeter stor, och många av rummen är inredda efter årtionde. Jag säger samma sak som Louise och jag konstaterade i kör när vi klev över gårdens tröskel; Kvalitetsloppis!

Ungersk gulasch

Ungersk gulasch är en av de första maträtterna jag lärde mig att laga. Den fanns med i den blå hemkunskapsboken jag fick i högstadiet och dess lista på ingredienser var ganska skral, precis som min talang för matlagning var på den tiden. Jag var så dålig på hemkunskapen att när det var dags för matlagningsprov och alla skulle få varsitt kök, fick min klasskompis Calle och jag dela kök med varandra, för att vi var en för mycket i gruppen och ingen annan skulle behöva ta nederlaget det skulle innebära att behöva dela kök med någon av oss. Matlagningsprovet gick för övrigt åt skogen, min sås kokade bort och jag brände mig på nio fingrar av tio. Mina potatiskakor var vidbrända och köttet såg ut som något katten släpat hem. Någon sås blev det ju som bekant inte. Men eftersom det knappast kunde bli sämre, så har det sedan dess faktiskt bara gått bättre. (Bildbevis finns på när vi bakade pizza för några veckor sedan.) Calle och jag anser att vi numera är riktigt duktiga i köket. Vi har till och med lärt oss att koka sås.

Ungersk gulasch 8 portioner
ca 800 g nötkött, gärna fransyska
3 gula lökar, skivade
3-4 vitlöksklyftor, pressade
4 paprikor, varav 2 gröna och 2 röda (gärna ett par avlånga paprikor)
2 burkar krossade tomater
3 msk tomatpuré
3 lagerblad
3 dl vatten
1 dl rödvin
2-3 tsk mejram
2 msk paprikapulver
salt
vitpeppar

Skiva löken, pressa vitlöksklyftorna och bryn i smör i en stor kastrull. Skär paprikan i bitar och köttet i tärningar och låt det bryna med ett par minuter. Det behöver inte alls bli särskilt välbrynt, det ska ändå koka i 2 timmar sen. Häll i övriga ingredienser och låt grytan koka upp. Låt den småputtra under lock i ca 2 timmar, tills köttet har blivit så mört som du vill ha det. Servera med ris. (Det här receptet är inte alls som det i hemkunskapsboken, jag har som det så fint heter utvecklat receptet efter eget behag.)

Längtar efter våren...

Bally längtar till all snö har smält bort från trädgården och han kan springa fram och tillbaka på gräsmattan, vända på en femöring och finta husse tills han till slut slår krokben på sig själv och snubblar i gräset, och Bally triumferande kan ställa sig på hans bröstkorg och överrösa honom med hundpussar. Bally är inte den enda som längtar till våren, alla jag pratar med berättar om små vårtecken de har uppmärksammat i dagarna; en snödroppe i ett dike, att det är ljust när man kör till jobbet och att de stora snötäckena har börjat smälta bort från marken och blotta det vintertrötta gräset. I helgen var vi i Kivik och åkte runt på loppisar på Österlen och stannade till på mysiga små fik, och vilken skillnad det var mot Öland! Där nere hade nästan all snön smält bort, och det var 6 grader varmt. Bilder från helgen kommer snart!

Nattjästa frukostfrallor

Den här söta lilla frukostfrallan (som ser ut att ha ögon) är ett perfekt tillskott till helgfrukosten! Frallan har en prima skorpa som påminner om den på surdegsbröd, och brödet innehåller många nyttigheter och blir dessutom klart fort. Bara fördelar, med andra ord! Receptet hittar ni här, hos bästa Remsan.

Malins Delikatesser och Vilt i Kalmar

På Esplanaden i Kalmar finns sedan en tid tillbaka den mysiga lilla delikatessbutiken Malins Delikatesser och Vilt. Vi begav oss dit härom veckan när vi var på jakt efter närproducerat lammkött.

 Hyllplanen var fulla av godsaker från såväl den närmsta lokala regionen som från länderna kring Medelhavet.

Lyxig pasta trängdes på hyllorna tillsammans med oljor, knäckebröd, marmelader, chutneys och must...

 ...och i små korgar låg det prima charkuterier och bara väntade på att vi skulle köpa dem!

Som vanligt ville Olof ha ölkorv. Vad jag gillar med den här butiken är att de blandar både lokala och utländska delikatesser, samt att det även går att få tag i goda charkuterier. I Kalmar finns sedan länge delikatessbutiken Gerdas Té och Kaffehandel, (och på senare tid även mysiga Kahls kaffe och te) men deras tyngdpunkt ligger precis som namnet antyder på just kaffe och té och delikatesser lite mer åt det sötare hållet, och just därför tycker jag att de här olika butikerna kompletterar varandra väldigt bra. Kalmar är rätt bra, faktiskt. Fastän det blåser, dialekten är ful och Kalmar FF får alldeles för mycket uppmärksamhet.

Som synes fick vi tag i vårt lammkött. Nästa gång jag besöker butiken ska jag köpa med mig lite italiensk korv, några praliner och en kaffe från deras Nespressomaskin. Har ni vägarna förbi Kalmar är butiken garanterat värt ett besök! Deras hemsida hittar ni här.