söndag 6 maj 2012

Känsliga läsare varnas...

Det här inlägget handlar om när Olof och Calle gjorde egen blodpudding från grunden häromveckan. Det förekommer blod, fett och män i bar överkropp. Ni får alltså läsa vidare helt och hållet på eget bevåg...

Olof och Calle hade länge pratat om att de borde testa att göra egen blodpudding, eftersom de hör till den skara som tycker det är en väldigt god maträtt, till skillnad från deras kräsna fruar. Olof gjorde slag i saken och beställde hem grisblod och ister från den lokala matbutiken, och sedan satte de igång.

Riktiga män gör saker tillsammans! Calle spillde grisblod på sin tröja och tog av den, och Olof tog av sig sin för att vara supportive. Men mest för att Louise och jag stod och hejade på med kameran i högsta hugg och hade hysteriskt roligt åt den halvnakna blodpuddsscenen som utspelade sig i köket.

Här har rågmjölet blivit tillsatt, och det har blivit dags för sirap och allehanda kryddor....

...innan det var dags att hälla smeten i smorda och bröade formar, en uppgift som Calle tog på stort allvar.

Färdiga formar med blodpudding! Herrarna var mycket stolta över sitt eftermiddagsprojekt, och väldigt nöjda med smaken på den hemlagade blodpuddingen. Så här gör man:

Blodpudding, ca 12 portioner (recept ur Vår Kokbok)
1 liter grisblod (kan beställas i charken, levereras fryst)
ca 100 g ister (här användes istället späck, det var lättare att få tag i)
5 dl svagdricka eller lättöl
1 gul lök
8 dl rågmjöl
salt, ca 1 msk
0,5 tsk kryddnejlika
1,5 tsk vitpeppar
1,5 tsk kryddpeppar
2-3 tsk mejram
0,5 dl sirap

Låt det frysta blodet tina långsamt i kylen innan du börjar tillaga blodpuddingen. Sila sedan blodet och blanda det med svagdricka (eller öl, här användes det dock svagdricka). Tillsätt rågmjöl under kraftig vispning. Hacka löken och fräs den i lite ister/späck (beroende på vad ni har fått tag i). Rör ner löken i smeten, och smält sedan resten av fettet i stekpannan. Rör ner det smälta fettet i smeten, och blanda ner kryddorna och sirapen. Vill man provsmaka smeten kan man steka sig en liten bit i stekpannan och smaka av.

För att sedan göra blodpudding ska man smöra och bröa 2-3 brödformar. Fyll dem till två tredjedelar med smet, och ställ ner formarna i en långpanna. Lägg över aluminiumfolie. Fyll upp långpannan med nykokt vatten, häll på så mycket vatten att det når upp till mer än hälften på brödformarna som står däri. Grädda vattenbadet i 60-75 minuter på 200C. Känn efter med en sticka om blodpuddingen är klar, stickan ska kännas torr. Låt blodpuddingen svalna lite i formarna innan den stjälps upp. Den kan ätas direkt med lingonsylt, men Olof låter hälsa att den smakar mycket bättre efter att den frysts och sedan stekts i skivor i stekpanna.

9 kommentarer:

  1. Hm...vet inte vad jag ska skriva men jag är inte en gillare av blodpudding. MEN jag tycker det är coolt att man tar till vara på den traditionen att göra eget!

    Kram Anna

    SvaraRadera
  2. ha ha underbart inlägg vi äter blodpudding härhemma
    : ) med bacon och lingonsylt. Fast jag kommer nog inte att göra egen ha ha underbart! bara överkroppar och allt ; ) kram Sofia

    SvaraRadera
  3. Det var allt med skräckblandad förtjusning jag läste inlägget! Har inte ätit blogpudding på mycket länge, men har för mig att jag gillade det då. Hur som helst, jag är mycket imponerad!

    SvaraRadera
  4. Hahahaha, älskart! Men INTE för blodpuddingen, den tackar jag vänligt men b e s t ä m t nej till ;) De bara överkropparna i kombination med armmuskler och förkläden är det bästa med det här inlägget....plus att ni gör det från scratch! :P HIhi..

    Ni verkar ha det bra mysigt borta hos er,

    Kram på dig fina du

    SvaraRadera
  5. Åh, lite bara kroppar så här på söndagskvällen är aldrig fel... Men puddingen av blod får de ha för sig själva.

    Kram Malin

    SvaraRadera
  6. Ha ha... vilket roligt inlägg!! (förresten, smakade inte du blodpuddingen?!) Undra om mina barn verkligen skulle äta blodpudding om de fick vara med o göra den...?? Nja, vet inte om jag känner ett stort sug att göra det. Ha det gott!

    SvaraRadera
  7. Birgit - självklart smakade jag blodpuddingen! Den smakade som en lite mer genuin version av blodpudding. Gillar man blodpudding kan jag tänka mig att den var extra god.

    SvaraRadera
  8. Respect! Göra egen blodpudding! Det här är ju manligare än manligast. Kan tänka mig att det var två mycket nöjda killar.

    SvaraRadera
  9. Underbart inlägg, men inte ens det kan få mig att äta blodpudding;-)
    Kram

    SvaraRadera