fredag 31 maj 2013

Fredagspepp!

Solen skiner och det är fredag eftermiddag! Ikväll blir det något så charmant som köpepizza och hyrfilm, men det finns en viss charm i det också. Ganska mycket charm, faktiskt, om man är lite (eller okej, ganska mycket) fredagstrött och inte orkar åka och handla. Men först blir det en stund i hammocken med senaste numret av Lantliv och något svalkande och somrigt att dricka. Önskar er alla en riktigt härlig fredagkväll!

torsdag 30 maj 2013

Nässelpesto freestyle

Okej, gör er redo för det flummigaste receptet på nässelpesto på länge;

Det började med att jag redan förra och förrförra våren läste i allsköns mattidningar om hur fantastiskt gott och hippt det var med nässlor framåt vårkanten. De brännande små bladen haussades till höger och vänster, och folk gjorde nässelsoppa och pesto tills det sprutade ur öronen på dem. Självklart ville jag inte vara sämre. Så en solig söndagseftermiddag när vi var ute på hundpromenad för ett tag sedan såg jag ett gäng nässlor som precis börjat komma upp och skjuta fina små skott, och tänkte att "Nu ska jag banne mig också testa det här med nässlor!". Dessvärre hade jag inga trädgårdshandskar med mig, men som den hundägare man är finns det alltid bajsbåsar i fickorna. Jag trädde en bajspåse (eller låt oss kalla det hundpåse för fräschörens skull) på ena handen och nöp av nässelskotten, och la dem sedan i en ny hundpåse. Det hade så klart varit otroligt smart av mig att väga nässelskörden när jag kom in, men det är ju lätt att vara efterklok. Så det är den enda måttangivelse jag har att erbjuda i nässselväg om ni vill testa receptet; ungefär den mängd nässlor ni kan tänka er fyller en hundpåse upp till hälften.

Var det gott då? Jovars, det var det ju, men jag skulle nog inte vilja påstå att det smakade nässlor. Det smakade mest av vitlök och parmesan, ungefär som pesto brukar göra. Men det var kul att prova! Så här gjorde vi vår nässelpesto:

Nässelpesto freestyle, 2 portioner
ett gäng nässlor (en halv hundpåse, som sagt...)
1 näve mandlar
1 vitlöksklyfta
1 bit parmesanost
olivolja
salt
peppar

Börja med att rensa nässlorna om det ser ut att behövas, och förväll dem sedan lite. Vi kokade våra nässlor lite försiktigt i ca 3 minuter, innan vi hällde av dem i ett durkslag. Lägg alla ingredienserna i en liten mixer (eller använd mixerstav) och kör på tills du får en pestoliknande massa. Späd med olivolja tills du får den konsistensen på peston som du vill ha.

onsdag 29 maj 2013

Rabarber- och jordgubbspaj

Pajsäsongen är igång! Folk brukar skratta åt mig och mina pajsäsonger, men jag älskar att predika om hur pajsäsongen efter en mörk vinter (och oftast lika mörk vår) drar igång framåt maj månad med rabarberpaj. Sedan blir det jordgubbspaj i juni, blåbärspaj i juli och äppelpaj i augusti. För att inte tala om alla andra pajer man kan trycka in däremellan, som citronpaj, lingonpaj och allsköns annan paj. Just den här pajen är gjord på favoritkombinationen rabarber/jordgubb, och går så snabbt och lätt att göra att du kan svänga ihop den medan gästerna väntar. 

Rabarber- och jordgubbspaj, 4-6 portioner
500 g rabarber + 0,5 dl socker
500 g jordgubbar
----------
150 g smör
3 dl mjöl
1,5 dl socker
1 tsk vaniljsocker

Sätt ugnen på 225C. Skala (vid behov) rabarbern och skär den i centimeterstora bitar. Rensa jordgubbarna och dela dem på mitten. Blanda samman smör, mjöl, socker och vaniljsocker till en smuldeg. Blanda rabarbern med 0,5 dl socker, och blanda sedan runt även jordgubbarna i samma skål innan du förflyttar innehållet till en smord pajform. Strö över pajdegen, och grädda pajen i mitten av ugnen på 225C i ca 20-25 min tills pajen har fått fin färg. Servera med vaniljsås eller vaniljglass. 

tisdag 28 maj 2013

Smygpremiär på StrandNära

För ett tag sedan var vi på smygpremiär på favoritrestaurangen StrandNära här hemma på Öland. De har i stort sett bara öppet sommartid, och kör igång med öppet varje dag från och med den 24/6. Men för ett par veckor sedan gjorde de ett litet undantag, och då passade vi på att hänga på låset.

Vi hittade ju hit första gången förra sommaren, och hann redan då med att äta här flera gånger. StrandNära, som också är ett bed&breakfast, ligger i Stora Frö ca 10-15 min bilfärd från Färjestaden. Det tar bara ett par minuter mer att åka över bron och in till Kalmar och äta, men vi trivs nog ändå bättre här (för att citera tjuren Ferdinand), med den familjära, lantliga menyn och de alltid lika glada och trevliga tjejerna som serverar.

Så gott som allting på StrandNära är ekologiskt, och råvarorna är i möjligaste mån närproducerade. Till och med öl- och vinlistan är ekologisk.

Vi körde på en trerätters, och inledde med en liten hamburgare på lammfärs.

Sedan gick Olof vidare på lammtemat och åt lammisterband med sparrisrisotto, medan jag valde deras klassiska fläskfilé.

Efterrätterna var så goda att vi slickade faten. Eller ja, burken var ju lite av en utmaning, men tro mig - jag gjorde mitt bästa! Jag åt lakritspannacotta med grädde och saltstänkt kolasås, och Olof åt en brownie med samma goda sås, som förra sommaren inspirerade mig att laga den här rätten.

Sen drack vi kaffe! Cappuccinon på StrandNära är faktiskt den bästa jag druckit på svensk mark, om ni åker dit bara måste ni prova kaffet!

måndag 27 maj 2013

Key Lime Pie 2.0

Då var det måndag igen, och idag har vädret varit lika regnigt och grått som igår, då vi vallade våra Stockholmsgäster på det öländska Alvaret i snålblåst och sidoregn. På något sätt hör det nästan till den svenska försommaren. Ikväll har jag däremot suttit inomhus och myst, jag har varit på The Tea Room som ligger några mil utanför Kalmar, och ätit scones med clotted cream och sylt. Mysigt värre! Ett inlägg från när vi besökte The Tea Room i somras finns här

Inget av det ovanstående har dock något som helst att göra med kvällens recept, den här Key Lime-pajen bakade jag en solig ledig dag för ett par veckor sedan, men om någon hade ställt ner en tallrik paj framför mig nu hade det inte varit några som helst problem att äta upp den. Den både ser ut och smakar som solig vår och försommar, och det tackar man ju inte nej till just nu.

Key Lime Pie, 8 portioner
Botten:
13 digestivekex
75 g smör
1 tsk vaniljsocker
1 tsk kanel

Fyllning:
4 äggulor
3 lime
1 burk sötad, kondenserad mjölk (ca 400 g)
----------
Ev. vispad grädde och limeskivor till garnering

Sätt ugnen på 200C. Smält smöret. Smula kexen, gärna i en mixer eller matberedare, och blanda i smält smör, vaniljsocker och kanel. Kläm fast ett bakplåtspapper i botten på en rund form (ca 24 cm i diameter) med avtagbara kanter, och tryck sedan ut kexmassan i botten på formen, och lite upp mot kanterna. Förgrädda pajskalet i mitten av ugnen ca 5 min. Sänk sedan ugnsvärmen till 150C.

Vispa upp äggulorna mycket lätt för hand. Riv skalet av en lime, och pressa saften ur alla tre limefrukterna. Rör samman med äggula och kondenserad mjölk. Rör till en slät smet och häll i pajskalet. Grädda i mitten av ugnen på 150C i ca 15-20 min. Låt pajen svalna först i rumstemperatur och sedan i kyl. Pajen ska serveras kylskåpskall. Garnera gärna med några extra limeklyftor och vispgrädde med lite vaniljsocker i.

söndag 26 maj 2013

Hemma hos Mary

God söndagmorgon på er, därute! Här har det inte duggat tätt mellan blogginläggen. Host, harkel. I helgen har vi gäster, och jag har återigen varit på resande fot, den här gången i Stockholm där jag varit på jobbmöte, åkt skärgårdsbåt där man blev serverad middag samt hunnit med ett par ställen i den sena Stockholmsnatten. Häromkvällen var jag på Teatergrillen för första gången, himla trevligt ställe! När jag åkte hem ifrån huvudstaden slog det mig att jag ju faktiskt inte har visat alla bilder från när jag var uppe i Stockholm förra gången, för ett par veckor sedan. Då bodde jag ju som bekant hos Mary, där jag blev kungligt bortskämd. Ena kvällen fick vi quesadillas...

...som morgonen efter följdes upp av lyxig frukost med finkaffe, ost och chark.

Precis som hemma hos mig så svämmar det över av kokböcker hemma hos Mary. Eftersom vi gillar i stort sett samma saker har vi samma av många böcker, men inte alla, och medan Mary insisterade på att jag skulle sitta i soffan och bläddra i kokböcker och ta det lugnt medan hon lagade maten, gjorde jag som jag blev tillsagd. (Man är ju inte dum.)

Jag fullkomligt älskar Marys bloggskåp, där hon har alla fina skålar och tallrikar som hon brukar fota mat på. Själv har jag min matfotorekvisita i pannrummet i källaren. Kanske att man skulle bära upp lite prylar?

Sofia med bloggen Hildas Hem anslöt till andra natten hos Mary. Hon fastnade inte på bild under min inredningsfoto-räd, men ni hittar henne här, samt underbara bilder från hennes vackra och inspirerande hem. Jag tror bestämt att jag är inne i en inredningsfas.

Man behöver aldrig vara hungrig när man hälsar på hos Mary. Bortsett från det tvåsiffriga antalet macarons jag smorde i mig per dag serverades det även surdegsbröd med parma, getostkräm och tomater. Man kanske skulle ta och åka dit snart igen?

onsdag 22 maj 2013

Rabarbercheesecake

Rabarbercheesecake, people! Ojoj vad god den här kakan blev. Om man får säga det själv, hähä. Det är hemkokt rabarberkompott i cheesecakesmeten, och lagret högst upp består av samma rabarberkompott. Jag är av åsikten att rabarber och kanel är en match made in heaven, och öser alltid på lika mycket kanel i mina rabarberpajer som jag gör i mina äppelpajer, och därför har jag valt att koka rabarberkompotten ihop med både en vaniljstång och en kanelstång. Cheesecake är alltid godast kylskåpskall, och den här försommarsmakande rabarbercheesecaken svalkar fint på en varm och och solig dag.

Rabarbercheesecake, 8-10 portioner
Botten:
14 digestivekex
100 g smör

Rabarberkompott:
600 g rabarber
1 vaniljstång
1 kanelstång
2,5 dl socker

Fyllning:
600 g philadelphiaost
1 burk (2 dl) crème fraiche
1,5 dl socker
2 tsk vaniljsocker
1 dl Maizena
3 ägg

Glasyr:
hälften av den färdiga rabarberkompotten
1,5 gelatinblad

Börja med att koka ihop rabarberkompotten. Skala (vid behov) rabarbern och skär den i centimeterstora bitar som läggs i en kastrull. Skrapa ur en vaniljstång och tillsätt både frön och stång, och rör ner socker och en kanelstång. Låt koka upp, och koka sedan i ca 25 min tills rabarbern har löst upp sig helt och du har en jämn, fin kompott. (Inget extra vatten behövs, rabarbern innehåller så mycket eget vatten.) Fiska upp och släng vaniljstång och kanelstång. Ställ åt sidan att svalna, och börja med kexbottnen.

Sätt ugnen på 200C. Smält smöret. Krossa kexen, gärna i matberedare eller mixer, och blanda samman med smöret. Kläm fast ett bakplåtspapper i botten på en rund form (ca 24 cm i diameter) med avtagbara kanter, och tryck sedan ut kexmassan i botten på formen, och upp mot kanterna. Förgrädda pajskalet i mitten av ugnen ca 5 min. Sänk sedan ugnsvärmen till 175C.

Vispa ihop philadelphiaost med creme fraiche, och vispa sedan ner socker, vaniljsocker och Maizena. Rör ner äggen med slev, ett i taget, och rör sedan ner hälften av rabarberkompotten. Häll smeten på kexbottnen, och grädda i ugnen på 175C i ca 45 min. När 45 min har gått, stäng av ugnen och låt kakan stå kvar på eftervärmen i ytterligare 40 min. Ta sedan ut kakan och låt den svalna.

Till glasyren - lägg gelatinbladen i en skål med kallt vatten. Mixa rabarberkompotten extra slät med stavmixer (valfritt) och hetta upp 0,5 dl kompott i en kastrull. Rör ner gelatinbladen, och tillsätt gelatinröran till resten av rabarberkompotten och blanda. Bre över kakan, och ställ in i kylen. Låt stå kallt minst 4 timmar före servering, gärna över en natt.

måndag 20 maj 2013

Snabbmat på ett par minuter

Det finns snabbmat, och så finns det snabbmat. Det här tar faktiskt inte mer än ett par minuter, och det är ungefär vad jag har tid med om kvällarna den här veckan. Reparationerna på Ölandsbron gör att det tar tre gånger så lång tid som vanligt att ta sig hem just nu, och flera kvällar den här veckan vigs åt reportagefix, vilket lämnar ytterst lite tid över till att koka ihop kulinariska experiment. Då är lövbiff tacksamt, lövbiff som man bara kan steka snabbt på hög värme, bre färdigköpt färskost på, vika dubbel och servera med en sallad. Färdigt på två röda!

söndag 19 maj 2013

Finbesök i blåsväder

I helgen har vi haft finbesök av sjömansfolket, därför har det varit skralt med blogginlägg. Men det har ätits precis lika mycket som vanligt! Fredagkvällen inledde vi med ett glas kallt rosé i vår nyinköpta, Blocket-fyndade hammock (jag anar en ny fredagstradition!), och sedan grillade Olof kött som vi åt med aioli och potatis ute i trädgården. Nu går det äntligen att sitta ute och äta i trädgården även på kvällarna! Ja, inte alla kvällar kanske, men de mindre kyliga. Och det finns ju filtar, om inte annat! I lördags hann vi med en tur på stan, glass i en blåsig hamn och en tur till Gårdby på östra Öland.

Bally älskar sådana här helger, när det inte är för varmt, inte för kallt, och han kan häcka nedanför grillen i hopp om att någon ska tappa något.

Och så var det ju Eurovision igår också! Vi hade bullat upp med chips och dip som sig bör, och såg hela festen från början till slut. Jag tycker att rätt låt vann, och att Petra Mede var riktigt duktig som programledare.

Nu blir det bakning och matlagning här hemma, följt av den klassiska hundpromenaden. Önskar er en fin söndagkväll!

torsdag 16 maj 2013

Citrusfräsch glasstårta med myntamarinerade jordgubbar

Idag har jag redan hunnit äta glass två gånger, men det hindrar mig inte från att bli sugen på den här citrusfräscha glasstårtan när jag tittar på bilderna av den. De marinerade jordgubbarna som serveras till glassen smakar som jordgubbsmojito på tallrik. Och det tackar man ju inte nej till!

Den här glasstårtan skulle egentligen ha blivit precis som Remsans frusna citrondessert som hennes pappa brukar göra, med botten av digestivekex och ett exotiskt täcke av passionsfrukter och mangopuré. I brist på tid och ork blev det dock ingen digestivebotten, och när Olof och jag gröpt ur och provsmakat passionsfrukterna och nervöst tittat på varandra samtidigt som vi fick kväljningar, blev det inget exotiskt täcke heller. (För det mesta får vi inte kväljningar när vi tittar på varandra, men ibland händer det, och speciellt när vi äter ruttna passionsfrukter.) Så nej, ingen kexbotten och inget exotiskt täcke. Däremot hade vi några färska jordgubbar hemma, och med lite mynta, honung, limeskal och en skvätt rom blev det en sommarfräsch marinad som satt som en smäck ihop med den friska citrusglassen. Själva glassfyllningen är dock från Remsan, ni hittar originalreceptet här.

Citrusfräsch glasstårta med myntamarinerade jordgubbar, 8 portioner
Glasstårta:
1 citron, rivet skal och saft
1 burk (2 dl) crème fraiche
2 ägg - separerade i äggulor och äggvitor
1 tsk vaniljsocker
1 dl strösocker
1,5 dl vispgrädde

Myntamarinerade jordgubbar:
ca 250 g jordgubbar
ett par myntakvistar
1 lime - rivet skal
ca 1 msk honung
ca 2 msk rom

Riv skalet av en citron och pressa ur saften. Vispa samman det med crème fraiche, äggulor, vaniljsocker och strösocker. Vispa upp grädden för sig, och vispa även upp de två äggvitorna för sig i en egen bunke. Rör ner grädden i crème fraichesmeten, och vänd sist ner den uppvispade äggvitan. Häll glassmeten i en form med avtagbara kanter och ställ in i frysen i minst 4 timmar.

De myntamarinerade jordgubbarna kan tillredas lagom till serveringen, men det är bra om de får stå och dra i sin marinad i alla fall i 20 minuter. Skär jordgubbarna i mindre bitar och lägg i en skål, hacka ner myntabladen, finriv skalet av en lime, och rör ner honung och rom. Låt det stå och dra i minst 20 min.

tisdag 14 maj 2013

Tillbaka till Gammalsbygården

För två veckor sedan var vi på Gammalsbygården på sydöstra Öland och åt Valborgsmeny med mamma och Günter. Det är rent otroligt vad fort det har gått med våren, på de här bilderna är träden fortfarande kala, och nu exakt två veckor senare när jag tittar ut genom fönstret är alla träd hemma i trädgården alldeles gröna.

Men tillbaka till den fantastiskt mysiga Gammalsbygården; Olof och jag hittade hit av en ren slump i somras förra året, ni kan se de bilderna här.

Gästgiveriet är sådär gammaldags hemtrevligt, och jag blir jättesugen på att ta in här och sova en natt, fastän det bara tar 45 minuter att köra hit från Färjestaden där jag bor. Det finns något som lockar med att vakna upp nära havet på den sydöstra sidan av ön, äta frukost här och sedan åka vidare till någon av de små fiskehamnarna.

Precis som när vi åt lunch här i somras var maten av högsta husmanskvalitet. Till förrätt serverades en Toast Skagen överbakad med sufflé...

...och till huvudrätt fick vi vildsvinsstek med potatisgratäng. Vinet som serverades till maten var en riktig fullträff. Tyvärr fick jag ingen bild på det, men sonen i huset arbetar som sommelier i Stockholm, därför är det hög kvalitet på vinlistan.

Och till efterrätt - fläderbomsparfait med jordgubbssås. Helt gudomlig, jag hade lätt kunnat äta två. Eller fem.

Sedan drack vi té och kaffe i salongen. Mycket mysigt, ingen av oss var särskilt sugen på att åka därifrån.

När vi kom ut hade skymningen börjat lägga sig över Öland, och vi körde hem först över Alvaret och sedan längs med vattnet. Öland är allt bra trevligt, ändå.

måndag 13 maj 2013

Krönika om lammkött

Det slog mig att jag inte hade lagt ut min krönika som kördes i Barometern och Smålandsposten i april, så här kommer den. Recepten känner ni säkert igen, för de har jag sett till att pumpa ut blogginlägg av på sistone. (Man får ju passa på!) Och nej, det är inte en krönika som handlar om hur jag raggar lammkött på gymnasiediscon, utan om riktigt lamm. Ifall någon nu blev nervös. Eller besviken. Hähä.

Kvällen då jag insåg att lamm faktiskt inte alls smakar kofta inträffade för ungefär tio år sedan. Det var på en restaurang med mörkröda draperier och schackrutigt golv, där menyerna var inbundna i läder och italiensk musik ackompanjerade ljudet av bestick mot tallrikar. Min väninna och jag var de yngsta gästerna, och vi kände oss mycket vuxna och mogna som kvällen till ära klätt oss fina och bytt upp oss från vår sedvanliga studentmat till en fin italiensk krog på en bakgata i Stockholm.

Feg som jag var beställde jag in en klassisk pastarätt, men kunde ändå inte slita blicken från tallriken med lammracks som ställts ner framför min väninna. Hon tog en tugga av lammköttet, vände blicken uppåt och suckade:
”Alltså du måste smaka på det här.”
Hon skar av en bit kött åt mig och föste över på min tallrik. Nervöst förde jag gaffeln till munnen och förväntade mig att få uppleva smakerna av kofta från ett mindre fashionabelt klädmärke, men döm om min förvåning när smakerna som blandades i munnen istället var av mört, rosastekt lammkött, kryddig rosmarin och citron. Inte i närheten av kofta, ens om det så hade varit en kashmirkofta. Och med ens var jag omvänd.

Sedan dess har vi lagat lamm många gånger hemma, både på grillen och i ugnen. Att vi lagar lammracks med smak av citron och rosmarin händer dock relativt sällan, däremot lagar vi gärna snabbgjorda lammfärsbiffar med samma smaksättning. Tillsammans med en getostkräm blir det lika gott som på restaurang. Och så långt ifrån kofta man kan komma.

söndag 12 maj 2013

Köperavioli från Paolo

När jag gick och strök mig längst med kyldiskarna på ICA häromveckan fastnade jag framför Paolos färska ravioli. Som ni säkert har märkt vid det här laget har jag alltid haft ett gott öga till Paolo, och släpper han en färsk ravioli så provar jag den, så enkelt är det. Jag gillar hans kokböcker, och jag älskar det faktum att han dissar fullkornspasta.

Jag blir glad av en bra layout, så är det bara. Det kanske har att göra med att jag håller på med sådant på mitt jobb, men om man jämför den här, i mitt tycke, riktigt snygga förpackningslayouten med konkurrenternas, så ser de övriga ravioliförpackningarna ganska trista ut. Paolos layoutare däremot, har verkligen fattat prylen.

Men nu är det ju innehållet som räknas, och även det tyckte jag faktiskt var bra. På baksidan av förpackningen stod det att man skulle blanda ner någon av Paolos såser i raviolin. Detta konstaterades när jag kom hem, och jag kan inte dra mig till minnes att ha sett någon piffig sås någonstans i butiken. Lite minus där, såserna borde stå ihop med raviolin, men det kan väl förmodligen inte Paolo påverka, å andra sidan. Men det gick bra ändå, vi kokade raviolin och serverade den med getostkräm, spenat och små tomater. Så - en raviolimiddag senare kan jag konstatera att Paolos färska ravioli är godare än konkorrenternas, i alla all enligt mina smaklökar. Det var dagens produkttest. Nu blir det snart glass, hörni! Och Partaj! Önskar er en riktigt mysig söndagkväll.

fredag 10 maj 2013

Fredagsgrill

Jag tittar in en snabbis och passar på att önska er en riktigt härlig helg! Eller ni kanske har haft helg ända sedan i onsdags kväll, och rasslar fram grillen för tredje kvällen i rad nu? Det finns nästan inget bättre än att inleda helgen med en riktig kvalitetsgrillning. Själv har jag jobbat idag, och nu får det bli helg för hela slanten. Ha en riktig härlig fredagkväll kära vänner, och släng något gott på grillen ikväll!

torsdag 9 maj 2013

Sparrissoppa 2.0 - nu med getostkräm!

Nu är det sparristider, eller som de sparriskära tyskarna kallar det; "Spargelzeit". Det är ingen överdrift att säga att tyskarna är galna i sin sparris. Här kommer ett recept på sparrissoppa med vitt vin och en klick getost i mitten, som passar prima att servera som förrätt på middagsbjudningar så här års. Soppan är tacksam och kan förberedas dagen innan. Sådant gillar vi!

Sparrissoppa, ca 6 portioner av förrättsstorlek:
200 g färsk sparris
3 schalottenlökar
1,5 dl vitt vin
2,5 dl vispgrädde
pressad saft av en liten citron
3 dl vatten
1 lagerblad
2 msk kycklingfond
2-3 msk färsk timjan + ett par kvistar till servering
salt
svartpeppar

Getostkräm:
150 g chèvre (getost)
1 stor msk crème fraiche
rejält med svartpeppar

Skölj och ansa sparrisarna, och skär dem i mindre bitar. Skär av knopparna och spara dem till garnering. Hacka schalottenlök, och fräs den i smör eller olja i en lämplig soppkastrull. Häll på vinet, och koka till hälften av vätskan kokat bort. Tillsätt övriga ingredienser, och låt soppan koka upp. Rör ner sparrisbitarna, och låt koka samman under lock i ca 10 min. Mixa soppan slät med stavmixer, och smaka eventuellt av med en extra skvätt vitt vin.

Till getosträmen kantskärs getosten, och vispas sedan ihop med crème fraiche med elvisp för en fin konsistens. Smaka av med svartpeppar, och ställ gärna in i kylen en stund om tid finns.

Vid servering: Ta fram de sparade sparrisknopparna, och koka dem i lättsaltat vatten i ca 30-60 sekunder. Häll sedan av i durkslag. Häll upp soppan i en kanna som är lätt att hälla ur. Skeda upp en klick getostkräm i mitten på varje sopptallrik, och häll sedan sparrissoppan runt getostklicken. Garnera med sparrisknoppar och färsk timjan, och dra ett extra varv med pepparkvarnen.

tisdag 7 maj 2013

Bloggdagen i Stockholm

I helgen var jag ju som bekant på Stora Bloggdagen i Stockholm, där några av mina absoluta favoritbloggare föreläste. Det var Bromans Bravader som arrangerat bloggdagen, och hon hade verkligen fått till en toppendag, från start till slut. Först ut att föreläsa var det vackra, finska yrvädret Malenami, som pratade om hur hon byggt upp och resonerar kring sin framgångsrika blogg.

Sedan var det dags för feng shui-experten Jannice att ta över scenen, och hon höll en innehållsrik genomgång i hur man kan inreda med feng shui i åtanke. Jag har läst Jannices blogg Add Simplicity länge nu, och eftersom jag själv gillar att läsa om feng shui tyckte jag det var extra givande att lyssna på hennes föreläsning. (Att det sedan ser ut som ett bombnedslag i vår källare här hemma hör inte hit.)

Mellan föreläsningarna var det prisdragning, en hel drös sponsorer hade skänkt trevliga priser som deltagarna fick dra lott om. Själv blev jag en finfin ljusstake rikare, en pampig, vit pjäs från Manao som på millimetern gick ner i resväskan. Man tackar!

Sedan var det dags för min fina vän Mary att föreläsa, och hon höll en riktigt inspirerande och stark föreläsning om vikten att våga följa sina drömmar, oavsett vad man har för hinder att komma över på vägen. Jag är så glad att jag har träffat Mary, och stolt över att vara hennes vän.

Innan middagen crashade vi Malenamis rum, poserade vilt och tog en herrans massa kort. Den mest hysteriska bilden hittar ni nog här.

Finfina, härliga tjejer! Sofia med den lantliga bloggen Hildas Hem som är full av färgglada, vackra bilder, Mary, Linda (gå in och läs om hennes HM-riot här!) och Malena.

Sedan blev det mingelmiddag och drinkar. Alla var inte bloggare, men tjejerna på den här bilden kan ni läsa mer om på tre bloggar: Kreannas, Salt och Stil och Min galna vrå. Efter en härlig kväll full av inspirerande samtal åkte sedan Sofia och jag hem till Mary och slog läger i hennes vardagsrum. En tapasbricka och några macarons senare sov vi riktigt gott, och var mycket nöjda med dagen. 

måndag 6 maj 2013

Vårfräsch sallad med sparris och mynta

Då var man hemma igen efter att ha tillbringat några härliga dagar i Stockholm! För det har ju varit bloggevent, och några av mina absoluta favoritbloggare har föreläst. Jag camperade hemma hos Mary och åt henne ur huset. Hon hade haft den goda smaken att göra macarons, och jag åt så många att det var inte klokt. Helgen har bjudit på nya bekantskaper och inspirerande, härliga kvinnor som man tidigare bara känt från sin dator här hemma när man suttit och läst deras bloggar.

Mer om helgen och bilder kommer i dagarna, var så säkra, men än så länge ligger de fortfarande i kameran och trycker, och ikväll måste jag jobba lite, så ni får istället spana in den här krispiga och vårtrevliga salladen. Passar hyvens till lamm och grillat, myntan fräschar upp och sätter piff på salladen. Måttangivelserna är egentligen inte alls särskilt noga, anpassa gärna efter smak, tycke och antal portioner.

Vårfräsch sallad med sparris och mynta, ca 4-6 portioner
1 näve rostade pinjenötter (kan uteslutas)
ca 150 g färska spenatblad (motsvarar ca två små påsar)
10-15 myntablad
100 g sockerärter
5 sparrisar

Rosta pinjenötterna i en torr stekpanna, ställ åt sidan. Skölj och slunga spenaten (om du inte fått tag på färdigsköljd) och häll upp i en stor skål. Blanda ner myntablad, sköljda sockerärter (bryt av dem på mitten ifall de känns för stora) och sköljd sparris som du hyvlat på längden med en potatisskalare eller osthyvel. Toppa salladen med rostade pinjenötter.

fredag 3 maj 2013

Lammfärsbiffar med citron och rosmarin

Då var det fredag igen! Härligt! Dagens recept är på riktigt goda lammfärsbiffar med smak av citron och rosmarin. Om man hör till de som tror att lamm smakar som den där noppiga gamla gråa koftan man tar fram på kyliga kvällar vid sommarstugan, är det här ett bra recept att prova för att byta uppfattning. Saftigare biffar får man banne mig leta efter.

Men det här är inte vad jag ska äta ikväll, för nu har jag intagit Marys plejs och ser fram emot att bli bortskämd med något riktigt gott. Imorgon är det ju Stora Bloggdagen här i Stockholm, där Mary ska föreläsa, och jag kommer givetvis att vara där. Så är det några av er som ska dit, så hoppas jag att vi ses där!

Lammfärsbiffar med citron och rosmarin, 4 portioner
3 msk ströbröd + 0,75 dl till panering
0,5 dl mjölk
0,5 rödlök
500 g lammfärs
1 stor vitlöksklyfta
1,5 msk hackad, färsk rosmarin
1 liten citron – rivet skal
1 ägg
salt
grovmalen svartpeppar

Blanda 3 msk ströbröd med mjölk i en kopp, och låt det svälla i minst 5 min. Hacka rödlöken och bryn den lätt i olja eller smör i en stekpanna. Blanda sedan samman den med färsen, och pressa ner vitlök. Hacka och rör ner rosmarin, och riv ner skalet av en liten citron. Tillsätt ströbrödet blandat med mjölken, ägget och salta och peppra. Häll upp ca 0,75 dl ströbröd på ett fat, och forma färssmeten till biffar som du sedan vänder i ströbröd innan du steker dem i smör eller olja.

torsdag 2 maj 2013

Getoströra med honung och rosmarin

I skrivandets stund befinner jag mig på ett hotell i Stockholm, och jag blir riktigt hungrig av att titta på den här bilden på getoströra. Den får mig att vilja äta en stor portion lammfärsbiffar med potatis och getoströra, gärna så fort som möjligt. Men jag får vänta ett par timmar till innan jag får mat, ikväll ska jag hem till en av mina bästa vänner och äta, hos en öländska som numera är stockholmska. Tills dess får en bulle från Scandic duga. Torrt, men mättande.

Men tillbaka till getoströran - den passar till all form av lammkött, och till allt grillat, skulle jag nästan vilja påstå. Blandningen getost, rosmarin och honung är så rätt som något kan bli.

Getoströra med honung och rosmarin, blir ca 2 dl
150 g chèvre (getost)
1 dl crème fraiche
0,5 msk hackad, färsk rosmarin
1 msk flytande honung
salt
grovmalen svartpeppar

Kantskär chèvren och skär den sedan i mindre bitar och lägg i en skål. Tillsätt crème fraiche, och mosa samman med en gaffel. Hacka ner rosmarin och rör ner honung. Smaka av med svartpeppar och lite salt.

onsdag 1 maj 2013

Första maj, välkommen!

Vad härligt det är med lediga dagar mitt i veckan! Speciellt när dagarna bjuder på strålande, värmande solsken från en klarblå himmel. Efter att ha ätit långfrukost och fixat lite i trädgården blev det grillat till lunch.

 Det blev T-bone med hemlagad aioli och sallad med granatäpple, päron och gestost. Gott!

Bally tog det lugnt i solen så länge...

...tills det var hans tur att få sig något riktigt gott i magen - köttbullemacka! Bally fyller fem år idag, och varje år den första maj får han en sådan här köttbullemacka, något som är hysteriskt populärt.

Sedan gick vi långpromenad i eftermiddagssolen, och njöt för fulla muggar av doften från vårblommor och värmande vårsol.

Och tänka sig, nu har det redan blivit middagsdags igen. Ikväll ska vi för första gången testa att göra något med nässlor, spännande! Önskar er alla en riktigt härlig onsdagkväll.