lördag 25 april 2015

Sjuttiotalsfavoriter och en krönika

Har ni testat klassikern Rodnande kassleri Bergakungens sås? En riktig 70-talsfavorit som vi har ätit varje år på juldagen så länge jag kan minnas. I stora drag är det kassler i en sås med smaker av lök, dragon, paprikapulver, tomatpuré, vitt vin och grädde. Receptet härstammar från en receptfolder från Milda år 1976, men jag har ändrat vissa väsentligheter. Som att avsevärt öka på mängden kryddor, vin (höhö) och grädde, till exempel. Min version av receptet hittar ni här.

En annan 70-talsfavorit är citronfromagen. När jag var liten (vilket i och för sig var under 80-talet, men mattrender håller ju i sig i många år. Hur många år har vi inte ätit tacos på fredagar vid det här laget, till exempel?) åt vi ofta citronfromage gjord på pulver, men äkta vara är så mycket godare.

Anledningen till 70-talstemat var reportaget jag gjorde för tidningarna jag skriver för, som publicerades tidigare i våras. Jag hade även med plankstek och pappas ultimata paradrätt Festlåda á la Kurt. Krönikan kommer här:

Mat är minnen, det kan vi nog alla skriva under på. Smaker, dofter och tillfällen, vardagliga såväl som festliga, skapar tillsammans minnen som vi kan bli påminda om åratal i efterhand, bara genom att känna just den där speciella smaken eller doften. Och just i det ögonblicket kan man kastas tillbaka till olika tidpunkter, som man kanske inte ägnat en tanke på många år. Som då man som barn satt vid det mörka träbordet i 70-talsköket på sommarstugan och väntade på att mormor iklädd sitt storblommiga förkläde skulle servera nästa tunna, frasiga pannkaka ur den gamla gjutjärnspannan. Eller hur man av doften från tikka masala-kryddad kyckling kan kastas tillbaka till ett hotellrum i Singapores chinatown, där man låg i fosterställning i badrummet efter att ha upptäckt halvvägs in i sin chicken tikka masala att kycklingen var så gott som rå. 

Många av mina matminnen från min barndom är förknippade med min pappa. Han var sjöman, och när han var hemma från de sju haven var det oftast han som lagade maten. Hans händer luktade alltid lök, och när han var till sjöss och jag kände doften av hackad lök på min mormors eller mammas händer när de förberedde middagen brukade jag säga "Du luktar pappa". När min pappa gick bort fick jag ärva hans receptsamling. En svart, vältummad klippbok där gulnade recept med 70-talsklassiker som Hawaiikassler trängs med reklamfoldrar från Konsum som understryker det festliga i att äta avokado med räkor. Hade jag bara fått välja en enda sak att spara från honom hade jag valt den. I klippboken finns även receptet på hans paradrätt Festlåda á la Kurt. Efter att ha studerat receptet från originalkällan insåg jag att pappa inte höll sig till receptet för fem öre. Kurt lät till exempel förtälja att både han själv och hans hustru blev dåliga i magen av lök, och därför förvällde den. Inget som man inte behöver göra såvida man inte är väderspänd. Därför återger jag receptet här intill så som min pappa brukade laga det. Kurt, som fick sitt recept publicerat i en lokaltidning i västsverige någon gång under 70-talet, får helt enkelt ha överseende.

4 kommentarer:

  1. Åh ja! Den lagade jag ofta på 80-talet när jag flyttat hemifrån. (Så gammal e jag *s*). Måste göra den igen. Få se om jag kommer ihåg smaken. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad kul med någon som kommer ihåg den! :-)

      Radera