söndag 12 juli 2015

Dop i Älmhult

Igår var vi på barndop i Älmhult! Syrrans lille son Rahi skulle döpas. Här poserar Lily och jag utanför kyrkan. Lily var som synes mycket taggad.

Syrran hade skrivit och komponerat ihop en jättefin sång som hon och Vimal framförde. Mamma och jag grät ikapp i bänkraderna.

Lille Rahi sov sig igenom större delen av dopceremonin, och fann sig snällt i att få vatten på huvudet. 


Så länge det sjöngs och spelades tyckte Lily att det var roligt. Sedan smet hon. När det var dags för fotografering framme vid dopfunten stod hon och drog klänningskjolen upp och ner likt en cancan-dansös på Moulin Rouge, och visade upp den lilla magen och blöjan för alla gästerna. Vet inte vem hon har ärvt det draget av? Själv tar jag inget ansvar.

Vimals familj var på besök från Indien, och kvällen innan dopet blev vi bortskämda med en rejäl indisk middag. Det var kyckling i curry, sån där paneer-ost i god sås, indiskt bröd, snacks före maten och massa annat gott. Vi fullkomligt rullade tillbaka till Ikeas värdshus där vi bodde. (I syrrans hus huserade ännu fler släktingar från Indien, därav hotellvistelsen.) Men Ikeas värdshus rekommenderas varmt! Billigt, bra frukost, bra rum som dessutom verkar ha bra ljudisolering, enligt de andra småbarnsfamiljerna jag pratade med som också haft barn som hållit serenad nattetid. Olof snattade för övrigt med sig hårtorken därifrån av misstag, så imorgon får jag ringa ett pinsamt samtal till hotellets reception och be om ursäkt å min kleptoman-makes vägar.

Doplunchen hölls på Möckelsnäs herrgård, ett jättefint ställe någon mil utanför Älmhult vid sjön Möckeln.


De flådiga pelarna och inredningen i matsalen förde tankarna till Raffles Hotel i Singapore, stället som blivit känt för sina Singapore Slings. Det var ju för övrigt där som Nonne och Vimal träffades. Inte på Raffles hotell, men i Singapore, där de båda läste en MBA-utbildning. De åt så långsamt att de alltid var kvar sist i matsalen, och det var så det började. Och nu har de två barn och bor i Älmhult, och vi har fått lära känna Vimals härliga familj från Bombay. Tänk vad det kan löna sig att äta långsamt!

Efterrätterna var fint dekorerade och rejält tilltagna. Och sådant gillar vi ju.

Ingen mesig liten crème brulée här inte! 

2 kommentarer:

  1. Hel underbar bild på dig och Lilly, ger ett smile från öra till öra :-)
    Ha de gott. Kram, Catarina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Catarna! :-) Stor kram!

      Radera