måndag 5 december 2016

Kolik och mjölkfritt - igen.

Evelyn har kolik, precis som Lily hade. Så nu är jag tillbaka där jag var för 2,5 år sedan, med mjölkproteinfri mat och ett ständigt undvikande av alla tänkbara saker som kan få kolikbarn att må ännu sämre; lök, kakao, kolsyrade drycker, röda bär, allt med komjölk, allt kryddstarkt... listan kan göras lång. Och precis som med Lily ger vi olika sorters magdroppar, gör kolikmassage och skumpar omkring med barnet, går barnvagnspromenader och ger oss ut på sena bilrundor. Det senare fungerade dock aldrig med Lily, men Evelyn verkar gilla vagnen och bilen mer än hennes syster någonsin gjort, vilket är positivt.

Så om ni undrar var jag tagit vägen någonstans, så vet ni. Eftersom vi varit med om kolik innan så vet vi att det inte finns något som hjälper, det enda man kan göra är att försöka ha en bra inställning, och tänka att det är en kort period i livet och att det kommer att gå över, och vara glada över att det inte är något värre. Kolik är jättejobbigt, men det brukar ju gå över efter 3-4 månader, och nu är hon redan en månad gammal. Man får ta en dag i taget, och varje dag kommer man närmre tremånadersgränsen. Och när man väl kommit dit kan det ju gå över när som helst. 

10 kommentarer:

  1. Ett ovälkommet (?) tips: Min chef tipsade mig om avkok av kummin om man har ett barn med ont i magen (tydligen lugnande för magen och de gav sin pojk någon droppe på kvällen innan de gick och lade sig). Har dock inte provat det själv, men det kanske är värt att prova? :) Hoppas det blir bättre snart! <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Tack för tipset! Jag brukade dricka te gjort på kummin, anis och fänkål, men sen kom det ut nya rön häromveckan att fänkål inte var bra, så då slutade jag. Men kanske att jag skulle testa med bara kummin, det kan ju vara värt ett försök.

      Radera
  2. Åh, tungt! Kämpa på! Har själv haft kolik med min äldsta och tror att det är svårt att förstå om man inte varit med om det själv. Men det går över! Läste i en föräldrabok att ta hand om ett barn med kolik är ett av de svåraste jobben som finns, hoppas att ni får lite avlastning ochen stunds vila utan barn (om ni kan köra i skift, iof svårare med barn nummer två). Kramar till er!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för peppen! Alltid lika trevligt att höra från andra kolikföräldrar. Och det går ju över, det vet jag ju. Jodå, vi får hjälp. Min gulliga mamma kommer hit en stund varje dag och hjälper mig, det är jag evigt tacksam för.

      Radera
  3. ring när du behöver, om så bara för att säga att det är överjävligt... styrkekramar!

    SvaraRadera
  4. Aj aj aj stackars Evelyn, usch så jobbigt när de små ständigt har ont. Jobbigt för er men jobbigast för lilltjejan. Min ena tvilling hade kolik, hon bodde i babybjörn. Hon hängde och dinglade sovandes i den undertiden jag bla dammsög, åt mat (då med en servett på hennes huvud för att inte spilla på hennes lilla huvud). Om jag la ner henne skrek hon direkt. Som tur var så hade hon en mycket snäll tvillingsyster och en mycket tålmodig 2 år äldre storasyster. Efter 5 månader försvann det. Tiden går fort med jag vet att det är MEGAJOBBIGT för er! Ta emot all hjäp ni kan få! Stor styrkekram till er! Kram Frida

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Frida! Så din ena tvilling hade också kolik? Hu. Och 5 månader, det var länge! På Lily varade den i 3,5 månad, jag håller tummarna för att den inte varar längre den här gången. Vi kör också bärsele. Tyvärr skriker hon lika mycket i den, men hon får ju vara nära i alla fall. Det går inte att lägga ner henne, så jag får sova sittandes med henne på mig. Det jobbiga är att jag börjar få ganska ont i svanskotan och vaknar med mjölkstockning av hennes tyngd på bröstet efter varje sovpass, men vad göra? Hon kommer förhoppningsvis inte att sova på mig tills hon är 10...

      Radera