fredag 26 augusti 2016

Hos hönsen i Funghult

 På vägen hem från Mariannelund i helgen stannade vi till i den lilla byn Funghult hos ett par vänner till Lilys farfar och Anette och köpte ägg. Färgskalan på äggen är helt otrolig, en del ägg är nästan blå.


 De har flera olika sorters höns, och just de här såg extra häftiga ut. Lite som att någon fönat håret på dem.



 En del av hönsen var jättestora, den där tuppen skulle nog nå mig en bra bit ovanför knäna.

Lily var mycket fascinerad av hönsen, och fick mata dem med bröd.


Men roligast av allt var nog ändå att få hålla i en liten höna med hattfrisyr. Sällan har jag skådat så snälla höns. Och äggen är hur goda som helst. Hade vi bott lite mer på landet hade vi skaffat höns själva, utan tvekan.

tisdag 23 augusti 2016

Salamichips med parmesan- och tryffeldip

Nej, det här är inte en charkbricka som torkat i solen som man skulle kunna tro, det är en bricka med salamichips! Mycket gott och knaprigt, och perfekt mingeltilltugg medan man väntar på maten, eller som del av en buffé. I dipskålen syns en parmesanröra, som passar alldeles ypperligt till charkchipsen. Säg gärna till i charken att du ska göra chips av salamin, så kan de skära dina skivor lite tjockare. 

Salamichips med parmesan- och tryffeldip, ca 4 portioner
Ca 30 skivor salami, t ex tryffelsalami och fänkålssalami
 ----------
Dip:
2 dl crème fraiche
1,5 dl finriven parmesanost
2,5 tsk tryffelolja
Grovmalen svartpeppar

Sätt ugnen på 225C. Lägg ut salamiskivorna på plåtar klädda med bakplåtspapper. Torka till chips i mitten av ugnen, en plåt i taget, i ca 6 min per plåt. Flytta sedan över chipsen till hushållspapper för att svalna.

Dip:
Rör samman parmesanost och crème fraiche, smaka av med tryffelolja och svartpeppar. Servera gärna dipen med sked så att gästerna kan klicka dipen ovanpå de tunna salamichipsen. 

onsdag 17 augusti 2016

Följ med på trädgårdsrunda

 Vi kör väl en Årets Trädgårdsrunda, va? Inte för att jag varit konsekvent och gjort det varje år, men det är ju aldrig för sent att börja. I höstas jämnade vi det stora trädgårdslandet med marken, för det bestod till 99% av otämjbart ogräs, och inget vettigt ville trivas där. Istället fick det bli tre hipster-pallkragar fyllda med färska kryddor och sallad.

 Om sanningen ska fram så togs de här bilderna för några veckor sedan, när alla kryddor fortfarande var på bra humör. Nu är de inte lika fina längre. De är bleka, taniga och ser lite ledsna ut. Man kan nästan tro att det är modevecka i pallkragarna. Eller det gäller väl främst den ljusgröna salladen och myntan, persiljan och de andra kryddorna har stått sig bra. Å andra sidan har vi haft väldigt stor användning av all mynta i sommar.

Även salvian har vi haft mycket glädje av, vi använder den till saltimbocca och till att fritera i brynt smör som vi sedan häller över färsk ravioli. Recept finns här!

Rosmarinen har också varit tacksam, för att inte tala om våra plantor med timjan. Ingen av de kryddväxterna behöver nämnvärt med vatten, vilket kan vara tacksamt för odlare som är lika taskiga som jag och alltid glömmer att vattna.

Vad har mer hänt i trädgården då? Olof har byggt en sandlåda åt Lily, som hon för tillfället mest använder till att gå balansgång på och hoppa från kanten. Om inte jag gör samma sak blir hon vansinnig.

Blåregnet har precis blommat klart för andra gången i sommar, det blir alltid två blomningar på det.

Lily är betydligt mer intresserad av att vattna än sin mor.

Vad som däremot intresserar mig i trädgården är alla mina hortensior. Jag älskar hortensior. Det räcker att ta in en enda blomma, så har man jättefina snittblommor i minst en vecka framöver, ibland två.

Men det märks att hösten redan är på intågande. Det har börjat falla ner en del löv över gräsmattan, och äpplena börjar anta en röd färgton i trädet. De senaste två veckorna har det varit lite kallare på Öland, och nu är vi redo för hösten. Och mest av allt är vi redo för äppelpajsäsong.

söndag 14 augusti 2016

Årets grillkrönika

Jag har ju inte lagt ut årets grillkrönika, slog det mig. Faktum är att jag har varit riktigt dålig på att lägga ut krönikor i år. Jag gör ju uppslag varje månad i dagstidningarna Barometern och Smålandsposten, men sedan glömmer jag bort att lägga ut dem här på bloggen. Recepten brukar dock allt som oftast komma ut. Får ta och skärpa mig. Och nu är ju grillsäsongen inte på uppstart längre, utan snarare tvärtom. Fast man kan ju grilla året runt, och det är ju faktiskt bara augusti. Vi kommer att grilla länge till, och nästa gång blir redan imorgon, när vi ska ha stor familjemiddag och grilla vegetariskt. Syrrans svärföräldrar är här från Indien, mamma har en stundande födelsedag och vi är hungriga. Det finns alltid en anledning att grilla!


Så var det grillsäsong igen, som alltid så här års. Frågan är väl om säsongen ens hann ta slut sedan sist? Numera är det så hippt att grilla att många låter grillen stå framme året runt. För grilltrenden växer för varje år, det råder det ingen tvekan om.

Egentligen har vi ju grillat sedan tidernas begynnelse, men bara på andra sätt och med andra förutsättningar. På samma sätt som vi kan känna hur vittringen av grannens flintastek en tidig lördagskväll blandas med vårt eget avund för att vi själva bara ska äta burkravioli, kunde våra förfäder för hundratals år sedan känna dofterna av vad som tillagades i en hydda lite längre bort. Säkerligen fanns det alltid någon som skulle vara värst i grannskapet och kunde stoltsera med både nyfångad hjort och hare, när man själv bara fått tag i en självdöd gammal bäver och lite visset ogräs att lägga på grillen.

På tal om ogräs är det populärare än någonsin att lägga grönsaker på grillen. Enligt ICAs årliga grillrapport som presenterades i våras vill hela 59% av den svenska befolkningen grilla mer grönsaker. Var femte svensk vill grilla mindre kött, och bland de som fortfarande vill grilla kött (här räcker jag upp en hand) vill en övervägande majoritet grilla svenskt kött, något jag tror snart kommer att bli lika självklart för många som det idag är att välja ekologiska grönsaker. (Det är inte många som vågar köpa dansk fläskfilé längre utan att först se sig ett varv runt omkring så att ingen lägger märke till en.) Övriga grilltrender är rimmat kött, sötpotatis och korv fylld med grönsaker. Även picklade grönsaker och grillad avokado är något som synts flitigt i mattidningarna under våren.

Själv tror jag även att den amerikanska barbeque-trenden är på frammarsch, med glaserade revbenssjäll som tillagas under flera timmar på grillen på låg temperatur. Smakerna är rökiga och söta, med kladdiga och krispiga ytor. Att hålla en jämn, låg temperatur under så lång tid i grillen är en utmaning, men med de senaste årens grillhets i åtanke borde både kunskapen och motivationen ha ökat markant hos det svenska, grillande folket.

Så ja, jag tror på långkok i grillen. Antingen det eller bäver.

fredag 12 augusti 2016

Blåbärsyoghurt med vanilj

Den här blåbärsyoghurten är en riktig sensommarklassiker hemma hos oss. Jag har gjort den i flera år, och när jag var och hälsade på syrran häromveckan hade hon fjäskat med att göra en omgång hon också. Receptet är superenkelt:

Blåbärsyoghurt med vanilj:
1 liter naturell yoghurt, 3%
1 vaniljstång
1,5 dl socker
2 dl blåbär (minst)

Häll vaniljyoghurten i en bunke. Snitta upp vaniljstången och skrapa ner fröna i yoghurten. Rör ner sockret, och sist blåbären. Den här yoghurten behöver stå över natten för att vaniljsmaken ska hinna sätta sig. På morgonen - häll över bunkens innehåll i en piffig glaskanna och servera. Jag har testat att göra den även med frysta blåbär, men det är ingen hit, det blir för blaskigt. Så man får passa på nu istället, när de svenska blåbären är i säsong. Den håller sig fint i kylen i flera dagar. 

onsdag 10 augusti 2016

Somriga dagar i Mariannelund

Häromveckan, när vi fortfarande hade semester, tillbringade vi några dagar hos Olofs pappa och Anette i deras sommarstuga nere vid sjön.

Lily badade från morgon till kväll om dagarna, och framåt kvällskvisten brukade änderna komma förbi för att få sin dagliga ranson bröd.


Det råder ett härligt lugn kring stugan, och till och med katten Bosse pausade i sitt jagande och tog det lugnt då och då.

Här kommer jag med mojitos, minsann!

Just mojito är en av de drinkar som är riktigt god även som alkoholfri. Vi brukar säsongsanpassa våra mojitos och ersätta den klassiska sockerlagen med koncentrerad saft, som flädersaft eller jordgubbssaft. Just nu är det säsong för hallon och blåbär, som också gör sig jättefint ihop med den klassiska lime- och myntasmaken i mojitos. Grundrecept på mojito finns här.

När sjön är helt stilla, om kvällarna, är det som allra finast.

Bullerbyn ligger ju bara några minuter från Mariannelund, och dit åkte vi en dag. De tre husen ligger kvar, och det bor privatpersoner i dem.

Djur fanns det gott om, Lily hittade en hästkompis som hon fick klappa.

Lyckan var även total över att få se de ulliga, gula små kycklingarna.


Vi passade på att ta en tur till Katthult också, och spanade in hur det såg ut hos Emil i Lönneberga. Snickarboa brann ju ner för några år sedan, men den var uppbyggd igen och såg jättefin ut. Det var dock fullt av tyska turister i den, så det blev inga bilder därinne den här gången.